- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 13 (1911/1912) /
149

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10, den 3 december 1911 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HVAR 8 DAG

^Ot o Kail8tton Karlskrona. Kliché: Kern. A.-n. SHJtcrt^rfe, Sthlm- Gbg.

fran hemslöjdutställningen i karlskrona: Damer, hvilka förestodo de olika sockenafdelningarna: hr. v. äro dessu
dräkter frän Lösen. Kristianopel Torhamn, Jenjö, Ramdala, Rödebo.

prinsessa, att här är
törnehäcken kring det så länge sofvande
slottet en — ståltrådsbur. Hon
har nämligen råkat bli som
puppa funnen af en gammal
lära. Denne har med varsam
hand gömt henne i en
insektsbur, och där träder hon som
fjäril först fram i Provences
härdiga sol. Och så blir det afton
och natt efter den lilla
prinsessans uppväckande ur sin
dval-sömn. Och nu väntar hon på
prinsen, som skall hemföra
henne som brud, och liksom
sagans riktige prins väcka henne
till fullt lif med sin kyss, sedan
han skurit genom törnehäcken.

Han kommer. Genom natt
och mörker glider han fram.
Men inte ensam. Det är ett
moln af utbredda vingar, som
rör sig fram mot det öppna
fönster, hvilket är enda
ingången till det rum, där den lilla
prinsessan väntar bakom
burgallret. Ett fyrtiotal riddare ila
mot det förtrollade slottet, hvirfla
med lustig ringlek rundt
omkring buren, och slå sig ned
på ståltrådsklockan och försöka
genom de fina maskorna i
dennas nätverk nå den eftertrådda.

Ni Eros’ och nattens riddare,
hur kunde ni då veta, att för
blott ett par timmar sedan
sprängde er prinsessa sitt
pupp-hölje; hur kunde ni genom natt
och dimma finna den för många
af er flera kilometer långa vägen direkt till hennes
boning? Vadet Eros’ oändliga makt, som med er
längans eldstod ledde er fram till målet? Hvem ägde
då rösten, som hviskade i edra fjärilsöron, att just
i dessa timmar, just denna natt var er längtans
uppfyllelse nära?

Eller är inte detta sällsamheten själf? I en
skrif-bordslådas gömma har ett litet slumrande lif legat
en lång vinter öfver. Ingen mera än den, som lade
dit den orörliga puppan, visste, att den fanns där.
En afton går en fjärilsbrud bröllopssmyckad ut ur

n. 8 D.-t STOCKllOLMSFOTOGHAP.

johan thuuri, författare till den ypperliga
"Boken om lapparnes lif. Christian Eriksson
håller f. ii- pä att modellera en byst af den märklige
lappmannen, som na uppehåller sig i hufudstaden.

sin kammare, ännu ett par
timmar, och hela nejdens nattlUa
riddare ila som efter en gifven
vink in genom den enda port.
som stod till buds, direkt fram
i ill den väntande. Hur är detta
möjligt?

Se, hvad som skett, kunna
de inte gjort. Inte heller hört;
ty huru fin deras hörsel än må
vara, är det omöjligt, att de på
så pass långt håll som ända till
kilometersvida afstånd kunna
uppfångat det lätta prasslet af
brudens vinglladder. En enda
möjlighet återstår sålunda, ge
nom hvilken de på sinnlig väg
skulle kunna tänkas tagit reda
på nattens gåfva — genom
lukten. Det kan ju tänkas, att en
allsmäktig natur utrustat dessa
sina barn med en sådan
förmåga, halft oförklarlig i sin
storslagna vidd. Men troligt är det
inte! Och det bör kanske
nämnas, att om man med de mest
kväfvande odörer blandar bort
den tänkbara, som fjärilshonan
skulle utsända till lockelse åt
långväga friare, komma dessa
ofelbart fram, trots alla i deras
väg stjälpta lukthinder.

Hvem är då vägledaren, hvem
ger den spårfinnarens kraft och
förmåga att veta?

I rosenvårens tunga doftlif
komma de, våra prydda riddare!
Vingmanteln 1 vfter sig och
skälfver lätt under nattbrisarnas

Sedan några veckor har i Karlskrona pàgàtt en utställning aj

eammal blekingsk hemslöjd, omfattande landskapets östra härad,
tställningen räknar 3,600 nummer och är den största, som
hållits inom länet. Talrikast förekomma de i häradet vanliga
tre- och fyrskaftstäckena, liksom ock kafrirgar och snårtäcken.
Praktfulla och egendomliga för landskapet äro de flamska
väfnaderna, spetsarna och fransknytningarna. Träslöjden är
representerad af korgar, kärl, skedar och möbler. Kustsocknarna ha
sändt sina fiskredskap och den fattiga skogsflygden vispar
kvastar, träskor m. m. — Karlskrona stad har sändt utställningen
saker i dräll och damast: dessutom ett stort antal namntaflor.
broderier och praktfulla sidentäcken, allt ordnadt af
Blekingestugans kände ägare, grosshandlare G. Qividing.

- 149 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:45:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/13/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free