Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 15, den 7 januari 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF LARSSON
en märkesman för svensk slöjd I amerika.
Bland de svenskar, som
kraftigast bidragit till att
i främmande land göra
Sverige kändt och aktadt,
intager direktören för det
svenska slöjdseminariet
i Boston, Gustaf Larsson,
en bemärkt plats. Då han
i dessa dagar fyllt 50 år,
torde en kort erinran om
hans lif och verksamhet
vara af aktuellt intresse.
Född i Västergötland
den 10 december 1861,
verkade Gustaf Larsson
efter afslutad
skolutbildning någon tid såsom
lärare vid Nääs
slöjdseminarium, tills han 1888
öfverflyttade till Boston,
hvarest han erhållit
anställning som lärare vid
det då nyligen startade
seminariet för utbildning
af lärare och lärarinnor i
pedagogisk slöjd.
Hans djupa insikter,
stora organisatoriska
förmåga och sunda praktiska
förstånd gjorde honom
här snart bemärkt och
banade honom inom kort
väg till chefsplatsen vid
seminariet. Genom ett
energiskt bedrifvet arbete
lyckades han i Amerika
snart väcka intresse och förståelse för den dittills
tämligen förbisedda pedagogiska slöjdens
uppfostrande betydelse. Föredragsresor, uppsatser i
pedagogiska tidskrifter, diskussioner på skolmöten m. m.
voro de medel, som härvid begagnades. Hans vädjan
till mæcenater, hvarpå detta land är så rikt,
förklingade ej häller ohörd. En bland de personer, till
hvilka det svenska slöjdseminariet i Boston i detta
hänseende står i den största tacksamhetsskuld är
Mrs Quincy A. Shaw, hvilken med äkta amerikanskt
storstilad frikostighet samt dessutom genom sitt per-
GUSTAF LARSSON.
direktör Jör det svenska slöjdseminariet i Boston. 50 är den 10 dec.
sonliga inflytande gjort
så oerhördt mycket för
att främja den svenska
pedagogiska slöjdens sak.
På ofvan antydda sätt
blef den svenska
pedagogiska slöjden, förut föga
beaktad, på en mycket
kort tid känd och
uppskattad inom skilda delar
af Förenta Staterna.
Praktiken visade också,
att den hade en stor
uppgift att fylla, och inom
kort blef" efterfrågan på
från slöjdseminariet
utexaminerade lärare större
än tillgången, detta så
mycket mera, som
utbildningen är synnerligen
grundlig med ettåriga
kurser och ett tämligen
begränsadt antal elever.
I våra dagar är den
svenska pedagogiska slöjdens
ställning fast och tryggad
i Nordamerika, och inom
samtliga staterna
meddelas f. n. i normalskolor
och högre läroanstalter
undervisning däri.
Dessutom har den under de
sista åren blifvit införd
på Filippinerna och Cuba
samt i vissa delar ai
Mexico.
Ett annat land, till hvilket en i sinom tid förvisso
rikt fruktbärande del af Gustaf Larssons lifsgärning
blifvit förlagd, är Indien. Af detta lands
regering-erhöll han nämligen år 1907 i uppdrag att i staten
Mysore — ett land med en befolkning, som något
öfverstiger Sveriges — organisera den svenska
pedagogiska slöjden. Under hösten 1907 och vintern
1908 gaf Gustaf Larsson i detta rikes hufvudstad,
Bangalore, kurser för utbildning af slöjdlärare samt
uppgjorde, och hann själf delvis genomföra, en
fullständig plan för denna undervisnings införande och
ordnande här.
Att fullt
tillfredsställande
afpassa den
pedagogiska slöjden för detta
lands säregna
förhållanden var
ett ingalunda lätt
värf. I sitt arbete
härmed
understöddes direktör
Larsson kraftigt
af staten
Myso-res dewan eller
statsminister
Madhava Rao
och
generalinspektören för [-uppfostringsväsendet-]
{+uppfostringsvä-
sendet+} d:r H. J.
Bhabha, hvilka
efter dir. L:s
afresa fullföljt hans
värf. Svensk pe-
ler fotuyruji.
SVENSKA SLÖJDSEMINARIET I BOSTON: Direktör G. Larsson med lärarepersonalen och en årsklass elever
- 230 -
Kliché; Jienyt SitJverxjHirre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
