- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 13 (1911/1912) /
354

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 23, den 3 mars 1912 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FREDRIK SVENONIUS.

TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA

Svenska Turistföreningens styrelse har beslutat att
för första gången utdela föreningens iörtjänstmedalj
i guld. Förtjänstmedaljen instiftades vid
föreningens kvartsekeljubileum sistlidet år och utdelades
då i en hel del exemplar i silfver och brons. I
stadgarna för densamma föreskrifves, att den i guld
skall utdelas "till personer, som på ett sällsynt
framgångsrikt sätt och under lång tid främjat
de intressen föreningen gjort till sina". 1 själfva
verket fanns det en person, men också endast en,
som till denna utmärkelse var själfsKrifven:
statsgeologen d:r Fredr. Svenonius. Att utmärkelsen ej
kom honom till del redan i fjol, berodde väl på de
slitningar inom föreningens styrelse, hvilka man
ännu med beklagande minnes och hvilka man nu
må hoppas skola en gång för alla kunna anses
tillhöra ett tillryggalagdt skede i föreningens historia.
De, som tagit del af dess protokoll, veta väl, att
utan d:r Svenonius’ initiativ, outtröttliga intresse
och framgångsrika uppslag, Svenska turistföreningen
kanske ännu icke varit till och i hvarje fall icke
blifvit satt i stånd att utveckla sig till den
omfattning, den för närvarande har. Inom
turistintresse-rade kretsar äro meningarna ej heller delade därom,
att styrelsen genom sitt ofvannämnda beslut icke
blott utfört en akt af rättvisa, utan äfven af klokhet.
Ty intet kan vara klokare än att när man en gång
begått ett förbiseende, skynda att rätta det, så snart
man kommit till insikt därom.

Fredrik Vilhelm Svenonius är född å Karlslund i
Neder Luleå socken i Norrbotten den 25 April 1852
och son till disponenten därstädes Carl Vilhelm
Svenonius och hans maka Brita Johanna Sundström.
Efter afslutade skolstudier blef han student i
Uppsala 1871 och blef därstädes fil. doktor tio år senare.
Redan följande år ingick han som biträdande geolog
vid Sveriges geologiska undersökning och mottog
1882 ordinarie anställning vid undersökningen.

Redan dessförinnan hade d:r Svenonius utvalt det
verksamhetsfält, som icke blott skulle skapa hans
vetenskapliga berömmelse, utan ock leda till
in-skrifvande af hans namn i den fosterländska odlingens
historia i mera inskränkt bemärkelse. På 1870-talet
hade han nämligen med understöd börjat företaga
omfattande resor i nordligaste Norge samt i svenska
och finska lappmarkerna och därvid fått ögonen upp
både för de stora vetenskapliga och ekonomiska
problem, som här framställde lif, och för den
egenartade och underbara natur, som var ägnad att
märkligt gripa människosinnet, samt det friluftslif,
hvartill dessa ännu af odlingen oberörda vidder erbjödo
tillfällen utan motstycke. Sedan han 1879 som
geologisk fackman fått åtfölja svensk-norska
gräns-rödjningskommissionen å riksgränsen vid Dalarne
och Lappland samt i egenskap af Vegastipendiat
från 1882 börjat utföra ytterligare undersökningar i
det lappländska konungariket, mognade den tanke
han därunder undfått att göra hela nationen delaktig
af den naturupptäckt han gjort. Sedan han
sommaren 1884 i en serie resebref till Nya Dagligt
Allehanda gjort allmänheten uppmärksam på det
turistintresse, som knöt sig till Lappmarkerna och
däri klargjort behofvet och betydelsen af en
sammanslutning till svenskt turistlifs främjande,
utfärdades den 26 Nov. samma år i Uppsala-tidningen
Fyris ett af dåvarande docenten Hj. Sjögren och
studeranden Torbern Fegræus undertecknadt upprop
till bildande af en allmän Svensk Turistförening. På
möte den 1 Dec. under ordförandeskap af prof. Frithiof
Holmgren beslöts, att föreningen skulle komma till
stånd, hvarpå konstituerande sammanträde hölls den
27 febr. 1885. Sist i raden af de då utsedda sty-

relseledamöterna kom d:r Fr. Svenpnius. Men det
skulle ej dröja länge, förrän denne skulle framträda
som den egentligen bärande kraften inom föreningen.
Dess första "årsskrifter", 1885 -86 endast 20 och
ännu 1887 blott 40 sidor starka och utan
illustrationer, räknade sina värdefullaste bidrag från hans hand.
Det gick emellertid snart upp för honom, att
föreningens kvarstannande i Uppsala hindrade densamma
att erhålla den rikskaraktär, som kräfdes för att den
fullt skulle kunna tillgodose sitt fosterländska syfte.
Dessutom gällde det att genom att sätta årsafgiften
låg locka till största möjliga anslutning. Formellt
var det icke d:r Svenonius som ensam väckte dessa
iörslag, men det är känd sak, att de i verkligheten
utgingo från honom. Med besluten den 19 mars 1887
om flyttning af föreningens säte från Uppsala till
Stockholm och om årsafgiftens sänkande från 5 till
3 kr. började i själfva verket denna Svenska
Turistföreningens lysande utveckling, som gjort, att den
vid 1910 kuride mönstra en medlemsiffra af icke
mindre än 51,659 mot omkring 100 vid början af
1887. Redan vid slutet af nämnda år har tack vare
de nämnda båda åtgärderna medlemsantalet stigit
till det åtta-dubbla. Hvad som därefter i synnerhet
satte fart i anslutningen, var likaledes en idé af
Svenonius: alt utveckla årsskriften så, att den enbart
för sig gåfve valuta för årsafgiften och basera
föreningens ekonomi på massafsättningen af denna
publikation. Redan 1889 hade densamma tack vare
bidrag icke minst af d:r Svenonius svällt ut till 148
sidor, 1890 räknade den 256, 1892 icke mindre än
403, hvarpå 1894 begyntes med dessa illustrationer
i större skala, som icke minst bidragit att göra
Svenska Turistföreningens årsskrift till en beståndsdel
af hvarje för sitt fosterlands natur intresserad svensks
bibliotek. För årsafgiften af 3 kr. erhåller hvarje
medlem nu en illustrerad årsbok, som "årsskriften"
numera rätteligen borde heta, hvilken efter vanligt
bokpris representerar ungefär dubbla värdet. Men
tack vare massafsättningen uppgå Turistföreningens
själfkostnader till endast c:a 90 öre pr exemplar och
härigenom har densamma skaffat sig en ständigt
stigande årsinkomst, som f. n. öfverstiger 100,000
kr. Lägger man härtill att d:r Svenonius bidragit
till turistföreningens resehandböcker med den 1896
utgifna delen: Väster- och Norrbotten samt den 1904
utgifna: Lappland samt öfriga delar af Väster- och
Norrbottens län, förstår man, äfven om man icke
känner d:r Svenonii mångahanda insatser i
föreningens verksamhet i öfrigt, att den utmärkelse,
som nu kommit honom till del, är välförtjänt.

Utrvmmet tillåter oss icke närmare ingå på
statsgeologen Svenonii verksamhet. Endast må
nämnas att han utarbetat flera geologiska kartblad och
offentliggjort en mängd uppsatser, redogörande för
beskaffenheten af berggrunden inom nordliga
Sverige, de svenska jöklerna, andesiten i Helsingland,
den lappländska rnagnesiten o. s. v. 1889 var han
medlem af apatitkommittén och utgaf 1897 en skrift
om "De norrbottniska gruffälten och Ofotenbanan",
1898— 99 hade han säte i vattenfallskommittén och
1903 i den centrala nödhjälpskommittén för
Norrland, annat att förtiga. Ännu i sina bästa år — på
våren fyller han sextiotalet — skall d:r Svenonius
helt visst ännu göra många goda och fruktbärande
insatser både på det vetenskapliga området och i
afseende på den uppgift, åt hvilken han
framgångsrikare och mera intresseradt än väl någon annan
under ett kvartsekel hängifvit sig, uppgiften att göra
hela Sveriges natur känd och älskad af allt
Sveriges folk.

(Se medaljen å sid. 360.)

- 354 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:45:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/13/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free