Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 31, den 28 april 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
Forts. fr. sid. 489.
en lämplig utkikspunkt under fenomenet. Då de
franska astronomerna i sin patriotism beräknat, att
eklipsen torde blifva total under minst två
sekunder i närheten af Paris, så ägde en verklig
folkvandring rum ut till förstäderna kring Saint-Germain
af skådelystna, som hoppades få se en glimt af
solkoronä och protuberanser. Spänningen var stor
synnerligast bland fackmännen, som dock visste att
de i hvad fall som helst borde kunna göra sällsynt
värdefulla mätningar. Längs den franskp sträckan
af centralzonen voro utposterade öfver fyra hundra
observatörer, alla amatörastronomer oberäknade;
och i alla Europas observatorier rustade man sig
att anställa mätningar och tidsbestämningar med
största tänkbara omsorg.
Vädrets makter visade sig den stora dagen
mycket gynnsamt stämda. Ölver hela Europa rådde
högt lufttryck med svaga vindar och strålande
himmel på de flesta håll. Undantag finnas: i Kristiania
såg man ingenting, i Wien med omgifning endast
glimtar af förmörkelsen. Men längs hela den
centrala zonen rådde från Lissabon till Petersburg en
charmant väderlek. Hela det väldiga
observationsmaterial, som tack vare dessa gynnsamma
förhållanden hopsamlats, har naturligtvis ännu ej på långt
när hunnit bearbetas. Af hittills ingångna
kortfattade meddelanden kan man dock redan nu förskaffa
sig en öfverblick öfver det märkliga fenomenets
yttre förlopp i dess hufvuddrag.
Från Portagal och Spanien föreligga tyvärr, när
detta skrifves, ytterst sparsamrra underrättelser.
Åtskilliga engelska astronomer hade begifvit sig till
dessa trakter, enär utsikterna att här se
förmörkelsen voro relativt gynnsammaa och totaliteten
beräknats till hela sex sekunder (!) mot fyra eller två
i Frankrike.
I Frankrike gjorde förmörkelsen, såsom total
betraktad, afgjordt fiasko. Ingenstädes observerades
den annat än såsom ringformig, om ock den
åter-siående ljusranden var ytterligt smal. Koronan blef
därför ej skönjbar; två astronomer, hrr Demetresco
och C-ozes hade dock turen kunna observera några
vackra rosafärgade protuberanser från själfva
Paris-observatoriet. Inalles togos därstädes ej färre än
250 klichéer af fenomenet. Då solen under
förmörkelsens gång passerade middagslinien, begagnade
en kvinnlig observatör, m:me Chandon, det
sällsynta tillfället att genom institutionens stora
meridiancirkel anställa mätningar på den förmörkande
månskifvan. Angående det omtvistade läget af
eklip-sens centrallinie föreligga motsägande uppgifter,
som väl först efter den noggranna beräkningen af
alla observationer kunna kontrolleras. Så mycket
är dock säkert, att månskuggan valde en nordligare
väg än de fransoser tänkt sig; det synes som om
den skicklige engelske beräknaren, d:r Crommelin
— samme man som med så fenomenal
noggrannhet förutsade den Hal!ev’ska kometens återkomst
1910 efter sjuttiofem års frånvaro — här firat en ny
triumf. Om äfven förmörkelsen icke blef total, så
var dock företeelsen enligt ögonvittnens berättelser
af storartad effekt, särskildt under de två à fyra
sekunder den ringformiga fasen varade. Den
ytterst smala strålkransen gnistrade och glimmade
med en utomordentlig våldsamhet, genom
instrumenten såg man ett säreget fenomen, "les grains
de Baily", en pärlbandslik rand rundt månkanten,
uppstående genom månens berg och kratrar, hvilka
ömsevis släppa fram och förhindta solstrålningen.
Dödstystnad rådde bland den väldiga
människomassan under förmörkelsens centrala skede; nio (9)
ballonger, ordnade efter en enda lång linie, bidrogo
att ge taflan ett pittoreskt utseende.
De belgiska astronomerna hade upprättat en
tillfällig station vid Namur och gynnades äfven de af
en klarblå himmel. Här rådde" fullständigt mörker
vid förmörkelsens midt, planeten Venus och 14
fixstjärnor blefvo synliga, och temperaturen sjönk
enligt uppg ft hela tio grader (?).
I Tyskland gjordes talrika observationer, så inom
som utom den ringformiga eklipsens zon. Inom den
sistnämnda låg som ofvan nämndes, södra delen af
ön Riigen, till hvars sydspets en hel del danskar
företagit en vällyckad expedition. Där befann sig
också prof. Charlier från Lund, som värkställde ett
flertal värdefulla mätningar af den ringformiga
förmörkelsen. I Köpenhamn hade däremot prof.
Strömgren kvarstannat, hvilken där tyckte sig iakttaga,
det förmökelsens begynnelse- och slutkontakt
inträffade 1/a minut tidigare än de tyska officiella
siffrorna ge vid handen. På Berlins observatorier
rådde ett rörligt lif; bland annat gjorde man därstädes
intressanta, ehuru sannolikt fåfånga försök att
uppfånga något af solkoronans mystiska sken.
Petersburgs invånare visade ett utomordentligt
intresse för det celesta skådespelet. Trenne
extratåg förde massor af nyfikna ut till stationen
Sfere-brianka på Warschau-banan några mil söder om
metropolen. Här varade ringförmörkelsen 17 sek.
Äfven de svenska astronomerna i Stockholm och
Upsala deltogo naturligtvis i det gemensamma
arbetet genom tidsiakttagelser, mätningar och
fotografier. I Stockholm erhöll prof. Bohlin 17 olåtar af
förmörkelsen, däraf 11 färgfotografier. Hvarken
vid kontakterna eller eljest under förmörkelsen visa
sig vid månranden några speciella färgföreteelser,
hvilket ovillkorligen borde varit fallet, om vår
drabant ägde någon märkbar atmosfär — en ännu på
senaste tid omdebatterad fråga. Tidsiakttagelser för
fenomenets början och slut gjordes i Stockholm af
ett stort antal observatörer, men hithörande siffror
äro ännu ej definitivt beräknade.
Meteorologiska iakttagelser samt undersökningar
ar eventuella förändringar i atmosfärens
elektromagnetiska tillstånd under förmörkelsen ha gjorts
på de flesta håll, dels från marken, dels från
ballonger, luftskepp, ja t. o. m. aeroplan. Öfverallt har
konstaterats större eller mindre sänkning i
temperaturen med minimum några minuter efter
förmörkelsens midt. Barometern synes ej alls ha
bekymrat sig om fenomenet. Däremot har i Stockholm
iakttagits en rätt afsevärd sänkning (cirka 8 proc.)
af luftens fuktighetshalt, ett fenomen som tillsvidare
står oförklaradt. Den speciella "förmörkelsevinden",
som plär uppträda vid eklipsens midt, har också
denna gång på många håll observerats — bland
annat i Stockholm.
När alla iakttagelser af olika slag hinna samlas
och vetenskapligt bearbetas, kommer förvisso vår
kunskap om solförmöikelserna och i samband med
dem stående fenomen att vinna ett synnerligen
betydelsefullt tillskott.
INNEHALL. Prof. P. J. Wising, biografi och helsidesporträtt.
— H. Sörensen-Ringi †. — P. Q. V. Wistrand †. — Sjöförsvaret
inför Riksdagen. — K. Järnvägskommissionen. — Titanic-olyckan.
— Solförmörkelsen den 17 april. — Från Nationalmuseum af
in-intendenlen Ludv. Looström, II. — Vandringspris och
uttagnings-täflingar till Olymp. Spelen. — Korpral Blom +. — Monument
öfver Drottning Victoria och Edward VII af England i Nizza
och Cannes samt Carducci i Veneding. — Henri Brisson †. —■
Pasteurs födelsehus i Dole. — Femàrig järnvägsattentator. —
"Nattens Demoner" af Anna Branting. — H. 8. D:s
Annonstäf-ling. — Veckans Porträttgalleri.
Eftertryck af text eller illustrationer I HVAR 8 DAO utan särskildt medgifvande förbjudes vid laga påföljd.
P. A. B, HVAR 8 DAüS TRYCKERI. GÖTEBORG.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
