Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 32, den 5 maj 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VICTOR SCHWARTZ †.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA
Den 25 april ingick underrättelse från Billesholm,
att direktören i Höganäs-Billesholms aktiebolag
Victor Schwartz därstädes aflidit i en ålder af något
öfver 69 år. Det var sviterna af en nyss lyckligen
genomgången blindtarmsoperation som lade den för
icke länge sedan till kropp och själ lika kraftfulle
mannen i en mänskligt att döma för tidig graf.
För tidig — ty med Victor Schwartz bortgick en
af den skånska industriens, erkannerligen den
skånska grufindustriens allra främste män, i besittning
icke blott af fackmannainsikter, utan ock — hvad
ovanligare är°— af ledare- och organisatör-begåfning,
därtill äfven som människa en genom harmonisk
utveckling at själens egenskaper öfver det vanliga
måttet sig höjande personlighet.
Victor Schwartz var född i Stockholm den 8 mars
1843 och son till förutvarande öfverdirektören i
kontrollverket, dåvarande direktören för Teknologiska
institutet och professorn i fysik och teknologi vid
vetenskapsakademien, den som vetenskapsman och
uppfinnare lika mångsidige Gustaf Magnus Schwartz
och hans maka, den inom vida kretsar högt
uppburna romanförfattarinnan Maria Sofia Schwartz,
född Birath. Såväl fädernet som mödernet
leda tillbaka till tyskt ursprung, mödernet
omedelbart, i det morfadern var tyskfödd, medan
farföräld-rarne varit bosatta i Helsingfors.
Efter afslutad elementarundervisning inträdde
Schwartz som elev vid Teknologiska institutet, från
hvilket han aflade afgångsexamen 1863. Därefter
vann han anställning vid statens järnvägsbyggnader
och var vid !essa verksam ett tiotal år, under
hvilka han äfven var medhjälpare vid anläggandet af en
del nya telegraflinjer.
Sin industriella bana började han 1873. Då blef
han nämligen disponent för Utö grufvor i närheten
af Stockholm, hvilken befattning han innehade till
år 1880, då han blef verkställande direktör för det
stora bruksetablissementet Öfverum i norra
Småland. Här kvarstannade han halftannat årtionde,
därvid nedläggande ett omfattande och
framgångsrikt arbete, som i hög grad bidrog att föra detta
bruk till den höga ståndpukt det numera intager.
Det var denna verksamhet på Öfverum, som fäste
blickarna på Schwartz, när det 1893 gälde att finna
en ny chef för det dåvarande Vallåkra
stenkolsaktiebolag. Så godt som genast vid sin ankomst till
Billesholm, där det ifrågavarande bolagets grufvor voro
belägna, blef Schwartz på det klara med att den
skånska kolgrufveindustriens och framför allt den
därmed förbundna lervaruindustriens framtid i
väsentlig grad vore beroende på möjligheten att
sammansluta de nära inpå hvarandra belägna konkurrerande
företagen, ett bevis på vidsvnthet, som till sitt fulla
värde kan uppskattas, först när man erinrar sig, att
kartell- och trustidéerna då ännu icke gjort sitt
genombrott ens ute i de stora industriländerna och här i
Sverige knappast ens kommit under diskussion. Det
första steget till sammanslutning togs redan 1895,
då Vallåkra stenkolsaktiebolag och Kropps med
sina Bjuf i blott en half mil från det förras
belägna kolschakt sammanslogos till Billesholm-Bjufs
aktiebolag. Redan följande år (1896) lyckades det
att åvägabringa en försäljningskartell mellan detta
och Skånes äldsta existerande stenkolsverk, det i
Höganäs, hvilket kartell i Helsingborg upprättade
ett gemensamt försäljningskontor, benämdt Svenska
lervaruförsäljningsaklieboiaget. Småningom gjorde
sig emellertid behofvet af en starkare koncentration
kännbart, och 1903 sammanfördes Höganäs
stenkolsverks nya aktiebolag och Billesholms-Bjufs aktie-
bolag till ett bolag under namn af
Höganäs-Billesholms aktiebolag med ett inbetaldt aktiekapital af
för närvarande IP/2 mill. kr. Följande år inköpte
det nya bolaget aktiemajoriteten uti Skromberga
stenkols- och lerindustriaktiebolag. Slutligen
förvärfvades i slutet af sistlidet år jämväl
aktiemajoriteten i det 1896 på initiativ af konsul P. Olsson i
Helsingborg grundade, in på Bjufs dörrar arbetande
outsider-företaget Hyllinge stenkols- och
lerindustriaktiebolag. Efter inköpet af aktiemajoriteten i
Skromberga 1904 upprättades ett nytt för alla verken
gemensamt försäljningskontor, benämdt
Höganäs-Billesholms aktiebolags centralkontor, i
Helsingborg. Utom sammanslutningen stående är för
närvarande endast det 1898 bildade Skånska
kolbrytningsaktiebolaget, hvilket äger stenkolsfält å zonen
mellan de till det gamla Höganäs-bolaget och de till
Bjufs och Vallåkra gamla bolag koncessionerade
områdena. En reellt oberoende ställning torde
emellertid icke ens detta bolag intaga. I båda bolagens
styrelser sitta nämligen delvis samma personer, och
äfven andra omständigheter tyda på ett intimt
samarbete. Så har den skånska kolgrufveindustrien
och — hvad viktigare är - fabrikationen af
produkter af eldfast lera bringats under gemensam
förvaltning, hvarigenom stora fördelar vunnits: ett
rationellare ordnande af tillverkningen, nedbringande
af administrationskostnaderna och afskaffande för
alltid af en meningslös och för bolagen ruinerande
konkurrens, en sak så mycket betydelsefullare, som
den skånska lervaruindustrien i ganska stor
utsträckning arbetar för export.
Naturligtvis kan Schwartz icke ensam göra
ar-språk på äran för detta storartade industriella orga
nisationsarbete. Men att hans insatser däri varit
mycker betydande, är från alla sidor erkändt.
Som chef och arbetsledare var Schwartz af
underlydande i olika grader lika omtyckt. I sina unga
ingeniörers lag trifdes han gärna och deltog med
nöje i deras samkväm. Mot sina arbetare visade han
den största humanitet och välvilja i hvad på honom
ankom, i det han till fullo uppskattade hårdheten
af deras arbete under jorden. Och utanför sina
un-derlydandes krets förvärfvade han sig ett stort
antal vänner genom sin genombildade, vinnande,
flärdfria personlighet.
Utom åt grufbolagen ägnade Victor Schwartz äf
ven sina krafter åt åtskilliga andra företag. Sålunda
var han sedan 1907 ledamot af styrelsen för
Bankaktiebolaget södra Sverige.
För öfrigt togs han i anspråk för det industriella
föreningsväsendet. Han var en af stiftarne af Svenska
exportföreningen liksom af Svenska arbetsgifvare
föreningen och af Tekniska föreningen i
Helsingborg. 1 Skånes handels-, industri- och
sjöfartskammare var han vice ordförande och af det härom
året bildade Svenska industriförbundet insattes han
i styrelsen.
Under sin Öfverumstid hade Schwartz säte i lands^
tinget. Efter flyttningen till Skåne var han
verksam i det kommunala lifvet i hemorten — som
kommunalstämmo- och
taxeringsnämnds-ordförande o. s. v. De förtjänster han under sin
öfverumstid inlade om jordbruket inbragte honom kallelse
till landtbruksakademien och från Kalmar läns norra
hushållningssällskap dess förtjänstmedalj i guld.
Den hädangångne sörjes närmast af efterlefvande
maka, född Hallen, och tio barn, fem söner och
fem döttrar, af hvilka äldste sonen är ingeniör vid
Bjufsverken och en annan skapat sig en ställning
som chef för Argentinska statens järnvägsbyggnader.
- 498 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>