Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 41, den 7 juli 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
FjXtr fotografi. KUdU: Kem. A.-B. Bengt SOfcertparr-, Slhim—Glg
DEN UPPLÖSTA RYSKA RIKSDUMANS LEDAMÖTER UPPVAKTA TSAREN Å ZARSKOJE-SELO. den 22 juni. där de emottogo
hans tack för de stora flottanslagen.
MONUMENT ÖFVER JEAN JACQUES ROUSSEAU, aftäckt å
200-ärsdagen, af hans födelse, ti 28 juni, uf prest i
Ermenon-lille, nära Paris, där han dog 1778.
TILL TVAHUNDRAÅRSMINNET AF JEAN
JACQUES ROUSSEAU.
Samtidigt som tvåhundra-årsminnet af en af
världslitteraturens giganter, Jean Jacques Rousseau, firas,
uppblossar åter den eviga striden om värdet af hans
verk och insatser.
Urmakarsonen från Genève, vagabonden,
äfventyraren, revoltören och fanatikern, som skakade det
samhälle, som århundraden med konstmässig flit
byggt, in i dess innersta grundvalar, som lade om
hela kulturvärldens karta och förberedde ett nytt
folkdrömmens genombrott, skapade revolutionen —
sitt eget snilles mördare, sina egna segrars
utplå-nare — hvem inbjuder så till diskussion och debatt
som han. Det finns intet parti, ingen riktning, som
helt kan göra anspråk på att äga den sällsamme
mannen. Själf konstnär och forskare har ingen
li-delsefullare än han förnekat nyttan af vetenskap och
konst samt arbetat för att drifva människorna
tillbaka till deras naturliga oskuldstillstånd; själf hetsad
och förföljd för sin kamp mot vissa religiösa
yttringar och utslag, bannlyst af kyrkan som ateist och
gudsförnekare, har ingen mera glödande, mera
vältaligt upphöjt och förhärligat hvarje människas
inneboende känsla för och behof af religion och Gud.
Till och med en personlig Gud har Rousseau i
sublim hänförelse kunnat erkänna midt i sin tids
förståndsmässighet och encyklopedisternas fadda
materialism. Denna eldsjäl, som förde de förtrycktes och
trampades talan mera dristigt, mera utmanande mot
samhället än någon före eller efter honom, han blef
också den, som med sina skrifter direkt ammade
upp de tankar, hvilkas förverkligande franska
revolutionens blodsmän senare satte som mål för sina
syften. Det är ju inte underligt, om kring en man
sådan som han, många stridiga åsikter kämpa, och
lika många ställa sig som fiender som vänner.
Jules Lemaitre, den berömde franske kritikern,
har i några lefvande satser återgifvit de intryck, som
Rousseau väcker: "Han har blifvit älskad, och många
älska honom ännu, somliga emedan han är en
illusionernas mästare och det orimligas apostel, andra
emedan han, midt uppe bland de lysande författarna,
var ett väsen med nerver, svaghet, lidelse, synd,
lidande och drömmar. Och själf vill jag efter denna
långa beröring med honom, som skänkt mig så
mycket nöje, lämna honom utan hat till hans person,
med det lifligaste ogillande af hans mest bekanta
tankar, med den sannaste beundran för hans
underbara konst, som gick så nya vägar, med den
upp-riktigtigaste medömkan öfver hans orena lif samt
med en "helig skräck" — i uttryckets latinska be-
Forts. ä sid- 653.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
