Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 46, den 11 augusti 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
EN SAL I OFFICE CENTRAL DES ASSOCIATIONS
INTERN ATIONALES.
lars ha ställts till arkitekternas förfogande. Men ändå
är Cordonniers och Steurs verk intet enhetligt,
imponerande monument; blandningen af stilar och
projekt har beröfvat byggnaden dess tyngd och
harmoni; ett flott och elegant lustslott, säger man: men
intet moget konstverk. Man tänker med saknad
på det nobla gamla Huis Ten-Bosch, där den första
Fredskonferensen samlades. Invändigt är ej heller
palatset så storslaget eller så praktiskt man velat
tänka sig det. Dess samlingssal torde eget nog ej
rymma långt btörre auditorium än Buitenhof, där
diplomaterna sutto så trångt 1907.
Hufvudsaken förblir ju dock, att
fredsinstitutionerna fått ett hem, där de med större ansptåk kunna
fylla sitt kall i afvaktan på att 1915
å’rs konferens förbättrar och
utvecklar dem. Närmast kommer väl denna
utveckling att ta form i det
definitiva upprättandet af en internationell
prisdomstol enligt
Londondeklarationens bestämmelser, en permanent
"cour de justice arbitrale" samt en
kassationsdomstol för privatiättsliga
internationella tvister. Detta
sistnämnda förslag stödes i främsta
rummet af nooelpristagaren, den
utomordentligt skarpsynte
folkrättsläraren T. M. C. Asser, som tagit
initiativet till och än i dag med
brinnande ifver fullföljer den
internationella privaträttens kodificering.
Under juni h3 sålunda några
civilrättsliga konventioner ratificerats och
den internationella vexelkonferensen
har i juli afslutat sina betydande
arbeten.
PJTtr fctowfu
- 726 —
Jämte Asser har excellensen de Beaufort samt
ministrarna Roëll, Loeff m. fi. det hufvudsakliga
ansvaret för nästa konferens’ förberedande. Liksom
i Frankrike och de skandinaviska länderna har en
särskild kommitté tillsatts i detta syfte och nästa
år kommer en internationell kommission att
definitivt upprätta 1915 års program. Förutom nämnda
frågor kommer sannolikt sjökrigets reglering, den
allmänna obligatoriska skiljedomen,
Haag-parlamentets permanenta oganisation och arbetsordning,
kust-hafvets regim, luftkrigets reglering etc. att bli
programmets väsentliga punkter. Möjligt är att äfven
rustningarnas begränsning kommer före. Detta
beror närmast på den ställning till problemet, som
Interparlamentariska Unionen kommer att inta vid
sin konferens i Qenève under september. Herrar
d’Estournelles de Constant’s och Palmstjernas namn
torde i hvarje fall där vara en garanti för ett
kraftigt initiativ, som den di Somatiska aeropagen ej
utan vidare kan förbigå. Folkrättsinstitutets beslut
vid dess möte i Kristiania under augusti torde äfven
ha en afgörande betydelse beträffande 1915 års
program, då institutets medlemmar utgöra kärnan till
parlamentets sakkunniga.
Fredspalatset kommer slutligen att från och med
nästa år bli säte för tvenne nya institutioner af
speciell betydelse för den internationella rättens
vetenskapliga’utbildning. Det är nämligen meningenatt
då upprätta ett folkrättsligt bibliotek på ett par
hundra tusen volymer, hvilket skall stå såväl domarkåren
som den lärda eliten till förfogande, samt att öppna
en akademi för folkrätt. Förslaget till detta juridiska
Asclepion framlades redan af presidenten Nelidoff
vid 1907 års konferens, som därvid inspirerade sig
af en plan uppgjord af den tyske prof. O. Nippold.
Det har sedan allsidigt diskuterats af den
vetenskapliga världen och undergått väsentliga
förändringar. Det är ej längre meningen att diplomater,
konsuler, militärer, rättslärare där skola följa
ordinarie akademiska kurser i internationell, publik-,
privat- och handelsrätt och att kostnaderna för denna
undervisning skola uppdelas på intresserade nationer.
Akademien kommer endast att vara öppen under
Augusti—Oktober och dess lärarpersonal (till hvilka
redan auktoriteter som Asser, Renault, Nvs. Moore,
etc. anslutit sig) ämnar ge fria föreläsningar öfver
vissa ämnen, som sedan komma att utges i
monografier. Som åhörare räknar man närmast på
intresserade ur studentvärlden och särskildt bemed-
(Forts- å sid. 730).
FREDSPALATSET I HAAG. »*** ’Jr^L’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
