Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 49, den 1 september 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fjärden. Läget är särdeles vackert, med
vida vatten rundt omkring, men äfven
synnerligen förmånligt för
handelsförbindelser i gammal tid samt därmed
sammanhängande försvarsanstalter. Detta
gynnsamma läge har också åstadkommit
ortens stora betydelse under den tid då
världshandeln började söka våra trakter,
m. a. o. vikingatidens början. Bidragande
orsaker till att här så småningom
uppstod en marknadsplats, en bebygd ort,
en stad, ha vi nog äfven att söka i att
Björkö är beläget på gränsen mellan
två landskap, eller rättare tre, om man
räknar Tiundaland och Attundaland som
skiljda landskap, samt i
föreningspunkter mellan 4 härad, två i hvardera
landskapet.
Viktigast var dock handelsläget. Från
söder drog köpfolket öfver
Telgesun-det till Uppsala, från öster kommo skepp
från Finland och Ryssland in i de rika
mälarbygderna. De flesta skulle
passera Birka, som staden på ön kallades.
Namnet är en latiniserad form, sådan
vi ha den i de latinska krönikorna, från
gamla tider, på svenska torde namnet
ha ljudit: Birkö. Att i detta ord ingår
namnet på trädet björk är tydligt, men
det är äfven tydligt att ordet har en
öfverförd betydelse, som bör tolkas
som sammanhängande med handel,
handelsplats eller dyl. Vi anträffa
nämligen på många platser i Norden detta
namn och alltid i samband med
viktigare handelsplatser eller städer.
För Björkö synes onekligen den stora
handeln på östern ha varit
hufvudsaken. Ej nog med att här anträffade fynd
visa detta, själfva stadens uppkomst
och dess försvinnande stämmer så väl
öfverens med den tid, då de lifliga
förbindelserna mellan Sverige och
Orienten anknötos, blomstrade och dogo
bort. Frän de östra trakterna af
Uppland och Södermanland, just Birkas
närmaste omgifningar, var det äfven
som de väldiga eröfringstågen
utgingo som underlade sig Ryssland och
sträckte sig nedåt Medelhafvet, Svarta
och Kaspiska hafven. Namn som
Ru-rik, Frögeir och Ingvar känna vi som
höfdingar för dylika härtåg, som länge
lefde kvar i minnet och hvilkas följder
ännu i dag kunna spåras. Vår
vikingatids historia är ännu oskrifven, den har
i sin fattigdom på spännande
detaljskildringar icke lockat forskarne, men
hufvuddragen af de stolta färderna känna
vi och en sammanställning af de korta,
kärnfulla, innehållsrika fakta borde
kunna vara än sagolikare än alla
detaljberättelser.
Handeln har för Birka spelat en större
roll än krigstågen och handeln
sammanförde här en, enligt samtida
berättelser, talrik och förmögen
befolkning. Och det är efter denna
bebyggelse vi nu se alla de storartade
forn-lämningarna på ön, hvilka alla härröra
från 700-talets slut fram mot 1000-talets
början. Här låg den stad som vi kalla
Sveriges första, d. v. s. den stad som
Kr T f.f.vjrn/L Kliché: Kern. a.-II. Jlengl Silfversparre, mim Gbg.
VY KRÄN BORGEN ÖFVER BYSTADEN ELLER "SVARTA JORDEN", där staden Birka en gång var belägen. / bakgrunden synes *Hemlandet" med de största gruffälten, nära 2,000
grafhögar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
