Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 1, den 6 oktober 1912 - Indelningsverket, en 200-årig militär-institution ur tiden. Af T. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
ÈN INDELT KORPRALSKOLA FFAN 1870-TALET.
dansa polskan taktfastare än någon annan, och det
skal’ vara ett sällsynt fall om han icke till äldre
dagar bevarat sin ungdoms dansmelodier i hufvudet
och kan leka fram dem på fiol eller dragspel, eller
åtminstone trampa takten med fötterna.
Soldatens namn skiljer sig från landsbygdens
vanliga på -son, ty han bär rotens namn med åtföljande
nummer, hvilket förra ofta är karaktäristiskt — om
ock icke alltid för bärarens lynnesart eller
egenskaper, ty Lejon kan stundom i själen vara ett
Lamm, och trion Svärd,
Lans och Strid kan
utgöra ett mycket fredligt
sällskap, likaså Modig
och Fält, och Fröjdfull
gör kanske icke skäl för
sitt namn mer än Lustig,
Ferm, Lätt, Qvick eller
Hurtig, Modig, Käck och
Djärf.
Men nog härom.
Indelningsverket
urtiden. — Ja, icke ännu,ty
då hade vi ingen
anledning att väcka upp det
ur dess graf — men snart,
mycket snart skall det
vara ett minne blott.
Från och med år 1913,
föreskrifver 1901 års
härordning, bör det vara
helt afskrifvet, och
regementenas stamrullor, som
numera upptaga 10, 15,
kanske högst 20 nummer
per kompani* visa, att vi
med stora steg nalkas
därhän.
Ur indelningsverkets historia erinra vi oss, alt
denna institution, som grundar sig på jordägames
skyldighet att uppställa soldater, daterar sig från
konung Karl XI, som därför ock i häfd och
tradition sköldar hela äran. Med hvilken rätt så sker
torde dock kanske vara i någon mån omtvistligt.
Vi ämna här icke ingå på någon utredning af denna
fråga, ehuru den kunde, vara väl så intressant —
icke minst i anseende till det i hela Europa
enastående i denna snillrikt uttänkta försvarsplan.* För
att i någon mån göra
^.,,^ ... rättvisa äfven åt Karl XI:s
store föregångare på
krigsorganisationens
område, vilja vi emellertid
citera Geijers ord i Sver>
ska FolketsHistoria:aOm
man med svenska
indelningsverket menar en vid
jorden fästad och efter
provinserna indelad
skyldighet att uppsätta och
underhålla krigshären,
så är Gustaf Adolf
grund-läggsren till, hvad Karl XI
fullbordade."
uKonung Gustaf Adolf",
säger Axel Oxenstjern?,
ordinerade militien efter
provinserna och försåg
soldaterna med gods till
deras uppehälle. Detta
är ibland det förnämsta,
som bemälte konung
hafver här i riket med stort
beröm inrättat; hvilket
andra nationer hafva sökt
imitera men allt härtill
utan frukt."
*) Det regemente
författaren tillhör, upptog den Vi 1912
numerären 129.
Klictie: Bengt Üiijv
FYRA VETERANER SVÄRDSMEDALJÖRER.
- 5 -
* Endast
kosack-institutionen i Ryssland kan uppvisa ett
nägot så när analogt motstycke.
(Forts, å sid. 12.)
Ifttn fjtooiafi.
ipicht:^Kem._A.-B. Bengt SVJversparre, StUrn Ohg,
Efter fotografi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
