Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3, den 20 oktober 1912 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• framför de fientliga Balkanstaternas höjas stridsrop
1. DEMONSTRATIONTÅG GENOM PERA (KONSTANTINOPEL). Framför stormakternas och Rumäniens beskickningar hurras m ^ FRAMpöR KASERNEN "TACH K1SSLA". Efter
- 2. PÅ VÄG TILL SULTANENS PALATS. - 3. HÄSTAR OCH KÄRROR TAGAS I BESLAG. / bakgrunden Krigs minis t ene ’’pASCHA chefen för nordarmén, af reser till gränsen, —
upprop i stadens tidningar drager reserven in i små trupper. — 5. TURKIETS STÖRSTA PANSARFARTYG. ’-• 6. ABDULL
7. MILITÄRTÅG TILL GRÄNSEN. — 8. MACEDONISKA FRISKAROR.
Efter originalfotografier, däraf 1—7 tagna i
K0NUNC NIKOLA AK MONTENECHO PRAMFÖK SITT .HPAHTERl
dessa dagar för H. 8. D.
"–––––Då Turkiet ej vill tillmötesgå Montenegros önskningar medv
afseende på tvistefrågornas biläggande, ser sig Montenegro nödsakädt att
med vapenmakt skaffa sig rättvisa." ../>■"
Så lyder, enligt telegrambyråerna, slutklämmen i den krigsförklaring, som
af diminutivstaten Montenegro den 8 oktl 1912 tillställts Turkiet och som
icke osannolikt kommer att gifva signalen till icke blott det väntade
krigsutbrottet mellan Balkanstaterna Bulgarien, Serbien och Montenegro
afven-som Grekland å ena sidan och Turkiet å andra sidan utan äfven den
fruktansvärda och fruktade utlösningen af den sedäri årtionden existerande
spänningen mellan stormakterna och stormaktsgrupperna.
Det synes nämligen utom allt tvifvel, att den nu påbörjade aktionen,
som Montenegro enligt öfverenskommelse mellan de intresserade öppnat
icke uteslutande är ett vädjande till vapnen för att af göra gräns- och
rastvister mellan de slaviska småstaterna och Turkiet, utan är ett utslag af
bakom verkande, pådrifvande mäktiga krafter med stora intressen att
bevaka å Balkanhalfön.
Hvilka äro då dessa krafter och dessa intressen, som nu hota världsfreden?
Först och främst hafva vi då Ryssland att tänka på och dess aldrig
upphörande trängtan till Konstantinopel och Dardanellerna. Man tar nog ej
miste, om man antager att denna stat satt sina stamförvanter på Balkan i
rörelse i önskad riktning, hvilket kunnat ske så mycket lättare just nu då
arffienden tros vara försvagad såväl af pågående krig med Italien som af
inre politiska stridigheter.
Å andra sidan står ostemKe.som -—a"sig de slaviska småstaternas
planer utan äfven tillI det yttersta g™ * däriger.om skulle finna
-utvidgning på ett dè adtTurklefa^¾°*™- E eiska haf vet öfver Saloniki.
vägen stängd for sig ¾1 ^1^4 slnt soin 1908 försökte bilda ett
for-I friskt minne af huru Ryssland sä sent|om ^ t
bund mellan alla Balkanstaterna.¾¾^náe Icke önska nàgpn rubb-.
Österrike, har dettajand allt ska att »rmw ståndpunkt torde
ning i status quo’oth atttofor-stodia ^urK.k &m .
ösferrikesallierade Tyskland «* ¾ "g beskärd i konflikten/ Å ena
En svår ställning. sy¾es .¾¾X icke alltid dold önskan
sidan der kordtala »rhaU¾ tril Kgsiana ^^ Eufrat.Tlgns.
att få en ’del af rofvet vid dettas delning^ mwv ,f6rstàdd
områdena äro i tankarna och å andra sioan en,_ ^^
hänsyn till sina många millioner mul
gresivt mot ett muhammedanskt rike.
många millioner muhamedanska invånare, uppträda ag-
, de närmast: »g¾ ™ef^i¾ÄÄ
gifva våra ärade k¾«dgj^ö0¾ böria i nästa nummer med en tablå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
