Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 21, den 23 februari 1913 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISIDOR FLODSTRÖM.
tiuZportråttet å föregående sila
Beräkningen af ett folks nationalförmögenhet är en
ytterst vansklig sak. Uppgiften har därför i vårt
land först sent frestat den statistiska fliten. Den,
som först grep sig an med densamma, var prof.
P. E. Fahlbeck i Lund, som för år 1885 kom till
en summa af 6,343 mill. kr., hvilken dock senare
af honom själf ökats till 6,543 mill. kr. Ef(ter i
huf-vudsak samma grunder kom samme författare för
år 1898 till ett belopp af 9000 mill. kr.
Dessa professor Fahlbecks beräkningar ledo
emellertid af hvarjehanda brister och det är knappast
för mycket sagdt, ätt Sverige först nu tack vare
aktuarien Isidor Flodström erhållit en vetenskapligt
i högre mån tillfredsställande nationell balansräkning.
Densamma visar för 1908 en tillgång utöfver
skulderna af 15058 à 15098 mill. kr., allt eftersom man
anlägger olika synpunkter. Med användning af
samma beräkningsgrunder som prof. Fahlbeck skulle
man kommit till en siffra af endast 13,813 millioner.
Pännigvärdet af den svenska nationalförmögenheten
skulle alltså från 1885 till 1908 ha något mej än
fördubblats, fiäraf framgår emellertid icke
nationalförmögenhetens verkliga utveckling, vare sig man
därmed åsyftar dess utveckling i anseende till
sakligt förmögenhetsvärde — värdet räknadt i saker,
ej i penningar — eller i "fysiskt" värdehänseende
(med hänseende till "bruksvärde", d. v. s.
konsumtions- eller njutningsvärde). För att finna det
sakliga förmögenhetsvärdet måste man reducera de
i pänningar beräknade förmögenhetsvärdena efter
pänningvärdet, hvars växlingar i vårt land Flodström
äfvenledes sökt fastställa. Att redogöra för det sätt,
hvarpå han härvid gått tillväga, skulle föra oss för
långt. Vare nog sagdt, att han vid sin reduktion af
slutsummorna för nationalförmögenheten 1885 och
1898 i enlighet med pänningvärdena för samma år
till 1908 års pänningvärde kommer till beloppen 8,222
mill kr. år 1885,11,311 mill. kr. 1898 och 13,813 för 1908,
innebärande en årlig procentisk värdestegring af
2,48 °/o mellan 1885 och 1898, men af endast 2 °/o
under perioden 1898—1908. Detta vill med andra
ord säga, att om nationalförmögenhetens värde
beräknats i mått af saker (t. ex. likstora fastigheter)
i stället för i mått af pänningar (kronor i guld), så
skulle det hafva visat sig, att 4en årliga utvecklingen
däraf varit jämförelsevis mindre stark under åren
1898-1908 än under åren 1885 till 1898.
Den man, hvilken vi ha att tacka för denna
synnerligen grundliga och skarpsinniga utredning,
aktuarien /sidor Flodström, är född i Hedemora den 25
april 1856 samt son till kronolänsmannen Samuel
Flodström därstädes och hans maka Erika Sofia
Cedergren. Efter aflagd mogenhetsexamen kom
han som student till Upsala, där han egendomligt
nog ägnade sig åt filologiska studier och samma år
(1880), som han blef färdig med fil. kand.-examen
utgaf en afhandling "Om konsonant-geminationen".
Följande år mottog han förordnande som extra lärare
och tjänstgjorde som sådan under tre àr, hvarvid
hans pedagogiska intressen togo sig aflopp bl. a. i
uppgörandet af ett "Förslag till lärobok i svensk
rättskrifniig", hvilket befordrades tilltrycket 1886.
Svag hälsa tvang honom nu att en tid draga sig
tillbaka på landet. Med den uppslagsrikedom, som
utmärker honom, ägnade han sig här ett par år åt
trädgårdsskötsel och 1891—93 ser man honom t. o. m.
som innehafvare af en handelsträdgård.
Under denna tid vaknar hans intresse för ekonomiska
och statistiska frågor och 1894, vid 38 års ålder,
inträder han som e. o. tjänsteman i statistiska
centralbyrån, hvarifrån han två år senare öfvergick
till kommerskollegium, i hvars afdelning för
näringsstatistik han blef e. o. aktuarie 1897 och ordinarie
1900. Härmed hade han kommit in på sitt rätta
område, det fält, hvarpå han inom kort skulle förvärfva
sig berömmelse som en af vårt lands allra främsta
statistiker.
Är det en händelse, att så många bland de mest
framstående statistikerna börjat sin bana på ett helt
annat område än den administrativa statistikens eller
den s. k. statistiska vetenskapens ? Siissmilch, den
egentlige upptäckaren af de statistiska
regelbundenhe-terna i de mänskliga företeelserna, var präst; Quetelet,
den statistiska samhällslärans grundare, var
ursprungligen fysiker och matematiker. Detsamma var fallet
med Peter Wilhelm Wargentin, den svenska
statistikens fader, medan Fredrik Theodor Berg hade
vunnit sin lager som läkare, innan han förvärfvade den
som det svenska tabellverkets nydanare. Snarast
beror det väl därpå, att statistiken som sådan endast
är en metod och att den vinner inre lif, endast när den
ställes i förvaltningens eller samhällsvetenskapens
’tjänst. Hvad som framför allt utmärkt Flodström
som statistiker har i hvarje fall varit, att han aldrig
■ behandlat siffrorna som ändamål i sig själfva, utan
städse endast som medel, hvilket dels haft till följd
en rikedom verkligt nya resultat, dels en originalitet
i uppfinnandet af statistiska uppskattnings- och
beräkningsmetoder, som måst framkalla den största
beundran. Att blott nämna ett exempel: när inkomstskatten
första gången infördes, lyckades det honom att näs-,
tan på håret riktigt förutsäga dess finansiella resultat.
Det är ock hufvudsakligen inom finansdepartementet
han de senaste åren varit verksam: icke mindre än
fem större finansstatistiska utredningar ha där sett
dagen af hans hand. Dessförinnan har han inlagt
stora förtjänster vid den reformering af
näringsstatistiken, som under de båda sista årtiondena ägt
rum i kommerskollegium.
Af betydelse för den stora allmänheten ha varit de
förträffliga ekonomiska öfversikter han en följd af
år offentliggjorde dels i Ekonomisk Tidskrift, dels i
en tysk årsbok, öfversikter, hvilka gjorde god tjänst
som konjunkturbarometrar.
I fråga om de statistiska ämbetsverkens
omorganisation är Flodström en bestämd motståndare till
det på sina håll ifrigt förordade särskiljandet af den
administrativa statistiken från motsvarande
förvaltningsgrenar. Att han därvid bygger på själfvunnen
erfarenhet, gifver hans inlägg en betydelse, som
låter hoppas, att de skola beaktas.
Flodström är emellertid icke blott statistiker.
Han är äfven politisk tänkare. En mängd
broschyrer och föredrag vittna därom. Som praktisk
politiker har han däremot icke framträdt: hans
själf-ständighet och originalitet i tänkandet har hindrat
honom att enrollera sig i något visst parti och
därigenom också att komma med i riksdagen. En
prak-tisk-politisk insats har han dock gjort. På egen
hand utarbetade han den första öfversiktliga
framställning af de proportionella valmetoderna, som såg
dagen i vårt land, och pä hans initiativ grundades
den förening för främjande af den proportionella
valmetodens införande i Sverige, hvars syftemål efter
å år förverkligades. Bland Flodströms skrifter
märkas i öfrigt — utom åtskilliga intressanta inlägg i
den unionspolitiska diskussionen — broschyrerna
Svenska statens reformering (1906), Politik,
samhälle och moral (1907), Underligheter i svensk
statskonst (1907), m. fl.
Hvad de svenska högskolorna varit rika på
förmågor, som ha haft råd att umbära en sådan kraft r
- 322 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
