Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 38, den 22 juni 1913 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. W. TOTTIE †.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Från Ulricehamn ingick den 11 juni underrättelse,
att biskopen öfver Kalmar stift/ teol.aoch, jur. d:r
H. W. Tottie efter en längre tids sjuklighêt aflidit
därstädes. Med honom bortgick, mänskligt att döma,
den siste stiftsherden i Kalmar, då enligt k. m:ts
och riksdagens med kyrkomötets samtycke redan
fattade beslut detta stift efter hans frånfälle kommer
att förenas med Växiö.
Henry William Tottie var född i Jakobs
församling i Stockholm den 28 oktober 1856, son till
grosshandlaren och t. f. generalkonsuln i London
H. R. Tottie och hans maka Amelie Ahlberg, som
var bördig från Kalmar stift. Efter att hafva åtnjutit
undervisning vid Nya elementarskolan i Stockholm
aflade han mogenhetsexamen därstädes 1875 och
kom därpå som student till Uppsala, hvarest han
ägnade sig åt teologiska studier och 1883 blef
teologie kandidat. Han prästvigdes nu för tjänstgöring
i ärkestiftet och hade åtskilliga prästerliga
förordnanden i hufvudstaden. Såsom" svenska kyrkans
missionsstyrelses ombud och sekreterare var han
anställd ett helt årtionde (1883—93). I denna
egenskap redigerade han Svenska kyrkans
missionstidning samt företog under senare hälften af 1886 en
inspektionsresa till de svenska missionsstationerna
i Natal och Zululandet. Redan 1883 hade han
företagit en studieresa till England, 1887 och 1892 följde
sådana jämväl till Tyskland.
Under allt detta hade Tottie emellertid funnit
tillfälle till en icke ringa vetenskaplig produktion. Den
teologiska disciplin, hvaråt han närmast ägnade sig,
var kyrkohistoria. En afhandling om "Jesper
Svedbergs lif och verksamhet" förskaffade honom 1885
förordnande som docent i detta ämne och 1886
uppfördes han på andra rummet till professorsämbete
i detsamma. Till monografien öfver Svedberg slöt
sig ett par år senare jämväl en öfver 1600-talets
andre store svenske psalmdiktare Haquin Spegel i
hans egenskap af homilet och kateket. Detta
betecknade, att Tottie numera riktat sina blickar på
den praktiskt-teologiska lärostolen och hans följande
skriftställarskap bär ännu mera vittne därom.
Under namn af "Evangelistik" sökte han vetenskapligt
bearbeta de ämnen, som stå i samband med den
kristna missionen, och i "Handledning angående
äktenskaps ingående och upplösning" samt "Den
prästerliga strafflagen" afhandlade han kyrkorättsliga
ämnen. År 1893 utnämndes han ock till professor i
pastoralteologi vid universitetet i Uppsala. På denna
plats verkade han framgångsrikt — särskildt må
erinras om hans upprättande af ett teologiskt
seminarium därstädes — tills han år 1900 af
prästerskapet i Kalmar stift kallades till biskop, en kallelse,
som af k. m:t fastställdes.
Med stor ifver grep sig den nye biskopen an med
sin ämbetsgärning. Domkapitelsärendena handlades
af honom med synnerlig skicklighet. En ny
visi-tationsordning utfärdades redan 1901. Med allvar
och kraft förrättade han visitationer i stiftets olika
församlingar, inom hvilka han snart vann
popularitet. Två prästmöten ha hållits under hans
biskopstid, 1902 och 1909. Vid det förra handlade hans
föredrag "Om kyrklig organisation" och han
stannade i fråga om denna sak icke vid ord. "För att
stärka medvetandet om behofvet och betydelsen af
en af solidaritetskänslan buren samverkan i vår
svenska kyrkas arbete inom hemlandet och på
missionsfältet" kallade han nämligen i oktober 1906
intresserade präster och lekmän inom Kalmar stift till
ett s. k. stiftsmöte i Kalmar, hvilket möte var det
första i sitt slag i vårt land. Det var ock på hans
förslag, som 1^08 års kyrkomöte gjorde framställ-
ning till k. m:t om utredning, huruvida och i
hvil-ken form ett mera aktivt deltagande och ett
för-ökadt inflytande på det kyrkliga området skulle
kunna beredas åt kyrkans lekmannamedlemmar.
Undervisningsväsendet inom stiftet, det högre
såväl som det lägre, det allmänna såväl som det
fackliga, hade i den aflidne biskopen en varm vän. Han
hade plats i styrelserna för länets folkhögskolor ej
mindre än i styrelsen för navigationsskolan i
Kalmar och föreläsningsinstitutet därstädes tillkom
på hans initiativ. Han följde med intresse äfven
skolornas hvardagsarbete och hans högstämda
eforal-tal vid skolafslutningarne i Kalmar skola sent gå .ur
åhörarnas minnen.
Biskop Tottie besjälades i högre grad af intresse
för allmänna angelägenheter äfven utanför sitt
ämbetsområde och sattes jämväl i rikt mått i tillfälle
att ådagalägga det. Under flera år nedlade han inom
. stadsfullmäktige i Kalmar ett högt skattadt arbete
- dels som vice ordförande, dels som ordförande.
Hans samvetsgrannhet och oväld, hans stora
arbetsförmåga och författningskännedom, den öfverlägsna
klarhet och reda, hvarmed han här ledde
förhandlingarne, minnas enligt ortspressens vittnesbörd
ledamöterna med tacksamhet. Samma var förhållandet
inom landstinget, där han ett par år hedrades med
förtroendet att vara vice ordförande. Det var 1907
icke långt ifrån, att han äfven blifvit vald till länets
representant i Första kammaren.
Af särskilda kyrkliga uppdrag, som anförtrotts
honom, må erinras om, att han var ordförande i
den kommitté, som hade att utreda frågan om
dis-senters skattskyldighet till kyrkan, samt att han icke
hann fullborda det förslag till ny evangeliibok, som
han hade under utarbetande.
Hans familjs gamla förbindelser med England
återspeglades hos Henry Tottie genom en stark
dragning till detta land och dess kyrkolif. Vid det
engelska världsepiskopatets konferens, den stora
Lambethkonferensen, var också Tottie särskildt
inbjuden, och han var en af medlemmarne i den
svenska kommission, som här med en stor engelsk
delegation underhandlade om ett närmande mellan de
båda landens kyrkor. I sitt framträdande erinrade
biskop Tottie äfven om den engelske
högkyrko-. prästen med dennes omfattande humanistiska
bildning.
I sjömansvårdskonferensen i London sommaren
1910 liksom i den samma år i Edinburg hållna
världmissionskonferensen deltog Tottie på grund af
offentligt uppdrag.
Bland yttre utmärkelser, som kommo biskop
Tottie till del, må här endast nämnas, att han vid
jubelfästen i Uppsala 1893 mottog utnämning tilL
teologie doktor, samt att han 1910 af universitetet
i Cambridge kallades till juris dokor, hvilken höga
utmärkelse framför allt torde böra anses som ett
erkännande för det intresserade arbete, hvilket han
som ofvan nämndt nedlagt på ett närmande mellan
den engelska och den svenska kyrkan.
Biskop Tottie var gift tvenne gånger, första
gången med Nanna Améen, dotter till direktör A. H.
Améen på Ultuna, och efter hennes frånfälle 1900
med friherrinnan Hedvig Rappe, dotter till frih. Chr.
Rappe på Strömsrum, som emellertid, äfven hon,,
bortrycktes af döden (1906), så att han vid sin
bortgång var enkling.
Närmast sörjes han af två barn i det första
äktenskapet — sonen Carl, som är juris studerande i
Uppsala, och dottern Astrid — samt af en dotter,
Elisabeth, i det andra giftet.
- 594 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
