Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3, den 19 oktober 1913 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN GENERATION SOM GAR.
FOR HVAR 8 DAG AF V SPÅNGBERG.
H. L FORSSELL
1879-97 † 1901
H. R. TÖRNEBLADH
1879-1908. † 1912
Med Lars Åkerhielm och Gustaf Lagerbring
försvinna från Första Kammaren ett par af de sista
representanterna för den generation, som gaf
kammaren dess karaktär och fysionomi under de tjugo
åren mellan tullstriden och rösträttsreformen. Den
första generationen hade fallit för liemannen eller
sopats undan af tullstormen på 1880-talet. Blott
några enstaka veteraner funnos kvar, när Åkerhielm
1891 blef medlem af kammaren, där han varit med
äfven förut: i sin ungdom som kanslist och sedan
1889 som statsråd. I talmansstolen satt ännu i början
af riksdagen gamle landtmarskalken Gustaf
Lagerbjelke, och när han en tid därefter föll på sin post,
intogs den af Per von Ehrenheim, som också varit
med från början liksom hans efterträdare som vice
talman, Gustaf Sparre. I debatterna deltog Curry
Treffenberg, samma vulkan som när han på
Riddarhuset -ftröt ut mot representationsreformen, Gunnar
Wennerberg, ännu ecklesiastikminister, gick omkring
spänstig som en ung student trots sina sjuttiofyra
år, Patrik Reutersvärd var i sin makts och välmakts
bästa dagar, Bennich och Klinkowström kunde ännu
ge hvarann en salfva, om sinnet rann på dem under
de fortfarande alltemellanåt inträffande tulldebatterna,
kapten Casparsson hade inte glömt konsten att
smycka sin vältalighet med en sirlig sarkasm och
P. A. Bergström skötte ordförandeklubban i
lagutskottet med historisk kläm.
Men liksom O. M. Björnstjerna, B. A.
Leijonhufvud, Carl Ekman och C. F. Wærn, som också ännu
tillhörde kammaren, voro de alla veteraner. Undan-
H P. P TAMM.
1884—1907 † 1907.
C. LUNDEBERG
1885-1911 † 1911
tagandes Reutersvärd, som visserligen börjat sin
politiska bana nära femtio år dessförinnan, men
först på sistone kommit i sitt esse, hörde de med
sin väsentliga politiska gärning till en gången tid,
och de flesta af dem lämnade de närmast följande
åren riksdagen.
Nya män hade under 1880-talet trädt i
förgrunden. E. G. Boström hade i tullstriden visat sig
som en kämpe god och efter Gustaf Åkerhielms
afgång sommaren 1891 kallats att ställa sig i spetsen
för regeringen, befästa det nya systemet, lösa
försvarsfrågan och göra upp med Norge. Hans politik,
som byggde på samverkan mellan Första
kammarens gods- och bruksägare och Andra kammarens
bönder, fann tiden mogen för en lösning af den hårdt
åtdragna knut, som i tjugo år hindrat regering och
riksdag att komma tillrätta med vare sig försvaret
eller grundskatterna, och firade därmed en triumf,
som gjorde hans regering till den starkaste under
det nya representationsskicket. Fortsättningen af
hans politik förde honom flera gånger i strid med
hans gamla vapenbröder i Första kammaren, som
funno hans tullpolitiska dispositioner onödigt
för-siktiga"och tyckte, att han i unionspolitiken och
rösträttsfrågan var för efterlåten. Den första
sammanstötningen inträffade 1894 och under de följande
åren kom det till flera kraftmätningar. Regeringen
dref alltid sin vilja igenom, men förhållandet ble†
mer och mer spändt. Utrikesministern Douglas,
som unionsåret 1895 aflöst Lewenhaupt, drog sig
1899 tillbaka, då Boström fordrade, att norska stor-
C P. AF BUREN.
1836-1904 † 1905
P S. WIESELGREN
1887-1910 † 1910
R. ALMSTRÖM
1888-1910 † 1911
O J ALIN.
1888-1899. † 1900
- 35 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
