Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 8, den 23 november 1913 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARTIN NISSER †.
Den 12 november
afled i Stockholm en man
som på sin tid hört till
Dalarnes mest
framstående, L brukspatronen
Martin Nisser.
Samuel Martin Nisser
var född i Stockholm den
28 augusti 1840, son till
dåvarande
kammarför-vandten i Krigskollegium,
sedermera krigsrådet
Samuel Conrad Nisser och
hans maka Johanna
Vilhelmina Netzel.
Fädernesläkten, som invandrat
från Tyskland under
Sveriges stora krig
därstädes, hade under de två
hundra år, den
varit.bosatt här, inom sig räknat
framstående män på de
mest skilda områden: på
kyrkans och
vetenskapens, ej mindre än på
näringarnes och inom
krigaryrket. Martin
Nisser ägnade sig åt
bergsvetenskap och bergsbruk.
Stud. i Uppsala 1858
aflade han därstädes 1863 den
vid denna tid för inträde
i bergstaten föreskrifna
bergsexamen samt
genomgick därefter 1865—
66 högre bergsskolan i Falun för att tekniskt fullborda
sin utbildning. Efter att sedan under kortare tider ha
varit bokhållare vid Mölnbacka bruk och biträdande
bärgmästare i fjärde distriktet blef han 1871
föreståndare för den efter högre bergsskolans
sammanslagning med Tekniska högskolan nyinrättade
bergsskolan i Falun, som hade till uppgift att utbilda
bruksbetjänte i lägre grader samt förmän och
gruf-fogdar. På denna plats verkade han med nit och
framgång ända till 1884 då han helt öfvergick i den
praktiska bergshandteringens tjänst.
Nämnda år blef Nisser nämligen disponent vid det
år 1871 grundade Klosters aktiebolag, som äger
Stjärnsunds och Långshyttans bruk, båda belägna i
Husby socken i Dalarne och förenade med hvarandra
genom bolagets 28 km. långa järnväg från By valla
å norra stambanan. Båda bruken genomgingo under
Nissers insiktsfulla ledning en storartad utveckling.
Vid Långshyttan nyanlades bl. a. 1904 ett
Martinverk för en 15 ton basisk ugn med för densamma
anordnad elektrisk kraftstation. Till bruken hörde
dessutom betydande landtegendomar och
malmfyn-digheter. Från disponentbefattningen vid Klosters
aktiebolag trädde Nisser tillbaka först 1908.
Om det anseende Nisser åtnjöt på
bergshandteringens och järnindustriens område, vittnade bl. a.,
att han under en följd af år (1895-1902) af
brukssocieteten insattes som fullmäktig i Järnkontoret.
Nissers förmåga togs emellertid i anspråk äfven
för allmänna medborgerliga värf. Redan 1886
invaldes han i Kopparbergs läns landsting, i hvilket
han under flera år innehade vice-ordförandeplatsen.
I likhet med sin farbroder och två sina kusiner fick
han af detta jämväl förtroendet att i Första
kammaren representera Kopparbergs län (1892—1907).
Under de nitton riksmöten han bevistade tog han
liflig del i riksdagsarbetet och insattes redan vid 1893
års riksdag i bevillningsutskottet, där han fortfor att
F. 1840. † 12 NOVEMBER.
Efter portratt i olja-
hafva säte ända t. o. m.
1906. Nissers flesta
inlägg i debatterna rörde
ock till
bevillningsutskottet hörande ärenden.
Han häfdade genom
desamma strängt
konservativa och
protektionistiska åsikter, men var på
ett område en afgjord
framstegsman: på
sockerbeskattningens. Redan 1893 inlade han en
gensaga mot det dä
införda systemet att
premiera nyanlagda
sockerfabriker, hvilket system
snart skulle komma att
visa sina fördärfbringande
verkningar, och jämte hr
K. Q. Karlsson var han
den förste, som för denna
industri (vid 1902 års
riksdag) påyrkade
råmaterialbeskattningens ersättande med den rättvisare
produktbeskattning,
hvilken två år senare efter
föregående
kommittéutredning vardt af
riksdagen beslutad.
I öfrigt må från
Nissers riksdagsmannatid
antecknas, att han var en
af undertecknarne af de
stora flottanslagsmotioner, som under senare hälften af
1890-talet väcktes och väsentligt bidrogo till
sjöförsvarets kraftiga utveckling vid tiden kring
sekelskiftet.
Af regeringen togs Nissers sakkunskap på det
skattepolitiska området i anspråk för de år 1895
anordnade kommittéarbetena för
bevillningsförordningens omarbetande i modern riktning, arbeten,
hvilka dock först vid 1902 och 1910 års riksdagar
ledde till resultat.
Till illustr å sid 123
Den berömde engelske naturforskaren Alfred
Russel Wallace afled den 7 nov. i London i den
höga åldern af 92 år.
Wallace räknas som en af skaparne af den
moderna naturforskningen, inom hvilken hans namn
står vid sidan af Darwins. I juli 1858 framlade han
samtidigt med Darwins afhandling öfver samma
ämne ett arbete om arternas utveckling. I visst
afseende skilde sig Wallace dock från Darwin. I
olikhet med denne ansåg han, att det andliga lifvet
hos människan endast kunde förklaras genom
ingripande at en ny kraft i utvecklingen. Denna
hans åsikt förde honom på 1870-talet öfver till
spi-ritismen, som i honom hade en ifrig förkämpe.
Bland hans mest bekanta vetenskapliga verk kunna
nämnas det stora arbetet om den malaijiska
arkipelagen, för hvilket han 1870 tillerkändes Geografiska
sällskapets i Paris stora medalj, "The geographical
distribution of animals", "Tropical nature" m. fl.
- 117 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
