Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 9, den 30 november 1913 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BENGT J:SON BERGQVIST.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA,
Af alla de mångahanda nya ämbetsverk, som på
senaste tiden inrättats, torde intet i vikt och
betydelse kunna mäta sig med den af årets riksdag
beslutade folkskoleöfverstyrelsen. Som bekant ha
folkskolorna, dessa hela folkets primära
läroanstalter och för det ojämförligt största antalet de enda
läroanstalter, som öfverhufvud komma i fråga,
hittills om man bortser från folkskoleinspektionen
haft omedelbar tillsyn endast af domkapitlen. Och
med nu gällande bestämmelser för dessas
sammansättning har det kunnat inträffa, att ingen enda af
ett domkapitels ledamöter vare sig begagnat
folkskolans undervisning, eller på annat sätt
personligen lärt känna de förhållanden, hvarunder den
arbetar, de lärometoder den använder, de resultat man
kan ha kraf på att genom densamma uppnå. I
själfva verket har folkskolan för sin utveckling varit
så godt som uteslutande hänvisad till det
kommunala intresset. Där detta varit starkt och lefvande
har den blomstrat. Men där det icke funnits för
handen eller ej gent emot baksträfvande krafter
förmått göra sig gällande, har den stagnerat. Så komma
väl förhållandena äfven i framtiden att i hufvudsak
gestalta sig, ty den kommunala själfstyrelsen i
folkskolans angelägenheter har enligt sakens natur
lämnats orubbad vid det nya ämbetsverkets inrättande.
Men detta kommer dock att gifva en fast
medelpunkt åt framstegssträfvandena och skall helt säkert
visa sig fruktbringande redan genom sina initiativ
och incitament.
Den 21 nov. har k. rmt till chef för den nya
folkskoleöfverstyrelsen förordnat hittillsvarande
öfverdirektören och chefen för läroverksöfverstyrelsen,
d:r B.. J:son Bergqvist.
Bengt Jakobsson Bergqvist är född i Lund den
5 oktober 1860, son till då i Råby tjänstgörande
pastorsadjunkten, sedermera kyrkoherden i Bosarp
Jacob Otto Henrik Bengtsson Bergqvist och hans
maka Olofina Emerentia Maximiliana Morin. Både
morfadern och farfadern
voro präster, den
sistnämnde den
framstående professorn i praktisk
teologi Bengt
Jacobsson Bergqvist. Student
i Lund 1879 aflade han
fil. kandidatexamen 1881
och ägnade sig
därefter åt filologiska
studier, hvilka han bedref
med den framgång, att
han redan 1883 var färdig
Till öfverdirektör och chef
för k. öfverstyrelsen öfver
rikets allmänna läroverk har d.
21 nov. förordnats
läroverks-rådet d:r A. V. Falk.
August Vilhelm Falk som
ar född i Vadstena den 26
december 1861, blef efter
mogenhetsexamen i
Linköping 1881 student i Uppsala,
dir han 1885 aflade fil. känd
-examen. 1888 kom han till
hufvudstaden som
hufvudla-rare i matematik och fysik vid
Beskowska skolan (till 1890)
och fortsatte därvid sina
studier vid Stockholms högskola,
så att han 1892 aflade
licentiatexamen och 1893 förvärfvade
doktorsdiplomet på en
afhandling om strålande värmes
diffusion vid dess gång genom
dunkla medier. Han
återinträdde nu i sin
lärarebefattning vid Beskowska skolan,
Vntn TTamw!** <?’„,-» w™ JLLicto: Bengt SitytrrsparTe,
A. W. FALK. Nyutndmnd öfverdirektör och chef for
Läroverks-öfverstyrelsen.
med licentiatexamen och följande år kunde förvärfva
fil. doktors-grad på en afhandling, innehållande
studier öfver den konditionala satsfogningen i
fornsvenskan. Samma år sökte och erhöll han en
ad-junktur vid Lunds folkskolelärareseminarium i
ämnena kristendom, svenska språket och metodik och
kom därmed in på de teologiska och pedagogiska
läroämnena. Utrustad med en oerhörd
arbetsförmåga förmådde han med sin tjänstgöring vid
seminariet förena icke blott amanuensskap i
domkapitlet utan äfven vidtgående enskilda studier, hvilka
1891 satte frukt i en afhandling för lektorat om
uppkomsten af den gammaltestamentliga sabbaten.
Följden af detta specimen var, att han samma år
utnämndes till lektor i kristendom och
modersmålet vid Lunds katedralskola och här dröjde det icke
länge, förr än man i honom fann en ägnad
föreståndare för den teoretiska profårskursen. Under
tiden fortsatte han sitt författarskap och utgaf nu
bl. a. 1894 -95 tillsammans med prof. Otto Ahnfelt
en snart högt uppskattad lärobok i "Den kristna
tros- och sedeläran", hvilken sedermera utkommit
i flera upplagor. Härtill kommo hvarjehanda
pedagogiska och psykologiska skrifter, bland hvilka må
nämnas "Om frågans formulering vid undervisningen
ur psykologisk, logisk och språklig synpunkt",
äfvensom åtskilliga bearbetningar. Sin pedagogiska
erfarenhet utvidgade han för öfrigt genom så godt
som årliga utländska resor. Kontakten med
folkskolan upprätthöll han alltjämt genom ledamotskap
i Lunds stads skolråd.
År 1899 lämnade Bergqvist emellertid sitt
verksamhetsfält i Lund. Han förordnades nämligen då
till rektor vid högre allmänna läroverket i
Kristianstad. Här mottog han jämväl en mängd andra
uppdrag i undervisningens tjänst. Utom ledamot i
skolrådet blef han jämväl ordförande i styrelsen för
småskollärarinneseminariet därstädes, verkställande
direktör i Aktiebolaget Kristianstads
elementarläroverk för flickor och
studierektor vid samma
läroverk. För hans
blifvande ställning har det
sin stora betydelse, att
han på detta sätt blifvit
personligen förtrogen
med snart sagdt alla
möjliga former af svensk
skolundervisning.
Redan på 1890-talet
hade man emellertid i eckle-
Forts. å ud 132.
där han äfven blef biträdande
föreståndare, undervisade v
-dare i Wallinska skolan och
å högre lärareseminariet sairt
var lärare i matematik för
nu-vararde Kronprinsen. 1898
uf-nämndes han emellertid ti 1
lektor i matematik och fysik
i Nyköping, hvarifrån han 1904
kom till Göteborgs realhro
verk som rektor. Sedan 1907
fick han tid efter annan
tillfälliga förordnanden som
laro-verksråd, hvilka förordnandtn
1909 aflöstes af ett
permanent
Falk, som genom ett stort
antal studieresor i u1landet
vidgat sin pedagogiska
erfarenhet, åtnjuter inom
lärare-kretsar icke blott anseende
för lärdom och mindre vanlig
larareförmåga, utan äfven
allmänna sympatier för sin
gedigna personlighet.
— 130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
