Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 11, den 14 december 1913 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS TROLLE.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
För kort tid sedan gick ett meddelande genom
prässen, att förste hofjägmästaren, frih. Nils Trolle
på Trollenäs hos länsstyrelsen i Malmöhus län
afsagt sig det riksdagsmannauppdrag i Första
kammaren, han vid tjugoen riksmöten utöfvat. Med
honom bortgår den siste kvarvarande i den rad af
stora adliga jorddrottar, hvilken under de hittills
gångna årtiondena efter 1866 års
representationsförändring utgjort en karaktäristisk prydnad för
Första kammarens Skånebänk.
Nils Axel Arvid Trolle är född på Klågerup i
Hyby socken i Skåne den 30 mars 1859 som
äldste son till den berömde landthushållaren,
kammarherre Carl Axel Trolle därstädes och hans maka
Ebba Carolina Eva Maria Charlotta Toll. Vid 16
års ålder blef han volontär vid Skånska
husarregementet och kvarstod som sådan i fyra år. År 1880
aflade han mogenhetsexamen vid Helsingborgs högre
allmänna läroverk och inskrefs samma år som
student i Lund samtidigt med brodern Carl Axel,
hvilken äfven han sedermera gjort sig bekant som driftig
jordbrukare och framstående riksdagsman. Det var
emellertid redan nu tydligt, att Nils Trolle icke var
kallad att göra sin lifsinsats vare sig på den
militära banan eller på de lärda mödornas område.
Redan fadern hade vid sitt frånfälle 1879 lämnat i
sina söners vård betydande jordegendomar:
Klåge-rups och Bjällerups gårdar med underlydande. Men
därjämte var det vid denna tid tydligt, att fabrodern,
innehafvaren af det Trolleska fideikommisset icke
skulle komma att efterlämna arfvingar och att Nils
Trolle sålunda var predestinerad att öfvertaga
dithörande, omfattande domäner. Detta skedde också,
då frih. Nils Trolle d. ä. den 17 aug. 1890 afled.
Det Trolleska fideikommisset är den förnämsta
af de fyra storartade fideikommiss-stiftelser, med
hvilka Skånes rikaste godsägare på 1700-talet
Fredrik Trolle på sin tid icke blott sörjde för sina
efterkommande, utan ock hugfästade det Trolleska
namnet. Åt äldsta dottern Fredrika Vivika Bonde
och hennes efterkommande lämnade han Eriksholm,
som dädanefter skulle kallas Trolleholm liksom dess
innehafvare Trolle-Bonde; åt andra dottern Hilda
Birgitta Wachtmeister och hennes efterkommande
anslog han Wärpinge, nu benämndt Trolleberg, med
en Trolle-Wachtmeister till innehafvare: dess
fideikommiss-natur har sedermera öfverflyttats på
Trolle-Ljungby i Kristianstads län; åt yngsta dottern Sofia
Elisabeth Augusta Löwen slutligen blef för af honom
testamenterade pänningar inköpt egendomen
Lud-gonäs i Södermanland att under namn af
Trollesund utgöra släktgods åt en Trolle-Löwen. Men åt
äldste sonsonen lämnade han icke blott pärlan, sitt
eget älskade Näs, nu Trollenäs, utan äfven Fulltofta
i socknen af samma- namn. Om fideikommissets
omfattning kan man göra sig en föreställning däraf,
att taxeringsvärdet därå upogår till icke mindre än
bortåt 33/4 mill. k"
Den nye fideikommissarien, som med
fideikommisset jämväl ärfde friherre-titeln, visade sig snart
icke blott som en god landthushållare, utan ock som
en pietetsfull vårdare af det urgamla Thottska gods,
hvarpå han nu slog ner sina bopålar. Under liflig
medverkan af sin konstälskande maka, friherrinnan
Anna Eleonora Sophia Leijonhufvud, med hvilken
han 1888 ingått äktenskap, skred han snart till
omfattande restaurerings- och byggnadsarbeten på
slottet. I sin nuvarande form kan detta i själfva
verket sägas vara en med användande af äldre delar
åstadkommen fullständig nyskapelse, hvars
konstnärlige upphofsman är den bortgångne berömde
danske arkitekten, etatsrådet, sedermera kammar-
herren F. Meldahl. Slottets hufvudbyggnad är till
omfattningsmurar densamma som den äldre;
liggande i norr och söder höjer den sig i tre våningar.
Åt vestra långsidan, som vetter åt den
synnerligen vackra trädgården ser man ett kraftigt
fyrkantigt torn med hög spira framspringa; åt
gårdssidan ett motsvarande, ehuru betydligt mindre
rundtorn. Taket är högt och brant, med
vindskupor och tureller i hörnen. Det mäktiga fyrkantiga
tornet har en högt uppdragen fyrsidig spira af
fransk renässanstyp. Nedom densamma tureller i
alla fyra hörnen. Borggården omfattas i norr och
söder af de nybyggda, från hufvudbyggnaden
framspringande långa flyglarne, två våningar höga, hvilka
framtill sluta uti en våning högre samt betydligt
bredare paviljongbyggnader med brant tälttak.
Betäckningen å taken är skiffer och å tornen koppar»
Den fjerde fria sidan begränsas af ett gallerverk
med pelare. Hufvudingången är förlagd i rundtornet^,
som har en sandsten med det Trolleska och det
Leijonhufvudska vapnet. Å ömse sidor om denna
äro i muren tvenne minnesstenar med
inskriptioner-infattade. Den ena stammar från Thottarnes gamla
borg och bär följande inskrift: "Der Månd skref 1550*
paa det nyende aar laed jag her Tage Tot byge
dene gaard. Gud unde meg og mine efterkomere
at besite hanom saa at vi kunde alle Quds venskap*
faa". Den andre minner om den senaste
restaureringen: "Åren 1891—93 restaurerades midtelpartiet
och nybyggdes flyglarne af Nils Trolle. Hvile Quds.
välsignelse öfver den nya borgen, liksom den
under sekler hvilat öfver den gamla".
Inredningen är det praktfulla yttre värd. För
hufvudvåningen har den utförts efter ritningar af
slottsarkitekten Agi Lindegren. Här anträffas för öfrigt
konstverk af Oscar Björck och Acke Andersson,
Liljefors, Törnå, Rydberg, Wahlqvist o. s. v. äfvensom en
mängd dyrbara gobeliner. I sin helhet kan
slottsbyggnaden betraktas som en af de praktfullaste i vårt land..
Lika litet som sin fader har emellertid Nils Trolle
inskränkt sin verksamhet inom egna rå och rör~
Inom Malmöhus läns hushållningssällskap gjorde
han sig tidigt bemärkt och blef redan 1894 ledamot
af dess förvaltningsutskott. Det dröjde för öfrigt
icke längre än till 1902, förr än han ryckte upp till
platsen som sällskapets vice ordförande.
Följande-år invaldes han i landtbruksakademiens skogs- och
trädgårdsafdelning. År 1908 var han ordförande i dem
kommitté, som hade hand om anordnandet af nämnda
års storartade landtbruksutställning i Eslöf. Vidare
är frih. Trolle ordförande i styrelserna för Sveriges,
utsädesförening och för Brand- och
lifförsäkrings-aktieb. Skåne samt v. ordf. i styrelsen
förLund—Trelleborgs järnvägsaktieb. Vid hofvet intager han sedan
innevarande år. ställningen som förste hofjägmästare.
I första kammaren invaldes Trolle första gången
1894 och har sedermera omvalts 1903 och 1911..
Han anslöt sig här till majoritetspartiet, men
tillhörde städse dess moderatare element. Efter att
för.t ha användts som suppleant i särskildt utskott
samt i lag- och bevillningsutskotten blef han från
och med 1901 ordinarie ledamot i det sist nämnda,,
som han allt sedan dess tillhört och hvarinom han
förvärfvat sig aktning och förtroende för det alltid
vederhäftiga och sakliga sätt, som utmärkt hans
inlägg i föreliggande frågor. På grund häraf har
han också af k. rmt tagits i anspråk för vissa
utredningar rörande restitution af tull vid utförsel af
förmald utländsk spannmål m. m. I debatterna har
han endast mera sällan deltagit, men då alltid påi
ett sätt, som försäkrat honom om kammarens öra,
och uppmärksamhet.
- 162 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>