Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 13, den 28 december 1913 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
• oSler fotograf i. Micke: Bengt Silfversparra.
HETTY GREEN,
Amerikas rikaste kvinna har i dagarne fyllt
’" 78 är.
Forts. fr. sid. 198
"Det är det,
att jag si
og-henne, när
hon var sjuk.
Det kommer
jag aldrig
öfver". Då
säger han ord
för ord detta:
"Hvad är det
för prat! Du
lyfte handen
och hötte,
men slog
gjorde du
visst inte".
Hör han
mäster? Ord
för ord. Och
jag har gått
till dem alla,
alla .som jag
kunnat få tag
på af dem,
som voro
närvarande.
Detsamma.
Prat, du slog
henne visst
inte, du bara
lyfte handen.
Det var
underligt. Men det var ändå inte så underligt, för
det kunde ju hända, att de trodde det led mot slutet
(med mig eller med mitt förstånd. Och så ville de
Hugna. Det har jag trott. Men si nu —
1 När jag kom in till henne, tog hon mig i hand
roen sade: Det var godt, att.jag dristade be dig
komma. Jag skulle ha gjort det förr, men jag
vå-:g’ade inte, eftersom jag burit mig så illa åt.
, Då klack det till i mig. Så säger hon:
’ — Det har varit som en mara öfver mig, att jag
skulle gå och skämma ut dig inför dina vänner.
Jag förstod väl, hur ond du skulle bli, och jag har
inte ens vågat be dig förlåta.
Det sa hon, och jag sa: — Nog är det väl först
jag, som ska be dig förlå a? Att jag kunde slå
dtg. " Och hon säger som prosten:
. — Prat! När slog du mig? Du har aldrig slagit
mig. Jo, säger jag och berättar allt hvad jag vet.
Hur jag tänkte slå, och hur jag slog, och hur vred
och skamsen jag var, och hur handen svullnade
och värkte. Nej, nej. sa hon, det är inte sannt,
det är en inbillning. Fråga de andra. Och så
säger hon:
— Hade du. slagit mig, så hade väl det ena fått
kvitta det andra. Och då kunde det väl händt, att
jag vågat be dig komma förut.
Det sa hon nyss, nu, i förrgår.
Ja, det är inte vidare med det, skolmästaren. Jag
ville bara berätta det. Eftersom han kände både
Helge och mor.
Får han nu höra, att folk säger, att Hillebornarn
kommit hem och skrämt ihjäl sin hustru, så kan
han godt säga nej. Mot slutet var det inte annat
än bra dem emellan. Och säger de, som de väl
säger, att jag slog min hustru på sonens dödsdag,
så kan han säga, att det är ovisst. Han tänkte slå,
men ingen vet, om han slog. Vittnena säga nej,
och då skola vi icke döma.
Det var det, han mäster. Gå nu ned och ät med
de andra. Qå
sen till
prostgården och
säg, att det
är slut nu.
Jag tänker
prosten gör,
hvad som ska
göras. Och
så slipper jag
gå ut, så länge
mor finns
kvar i huset
Tio år har jag
varit ensam,
och snart är
jag ensam
igen.
Nu äro de
fattiga hjonen
från
Lillhammars socken
mättade. De
läsa från
bords och
klättra utför
stentrappan,
gubbarna
först med
Mårten
skolmästare i
spetsen, sen
gummorna.
En och en vandra de öfver gården, följa hvarandra
i spåren och trampa så nätt, som om de gingo öfver
en dyrbar matta.
Vid grinden vända de sig om och vänta. Men
grinden är öppen, det är redan ljusan dag. Endast
i kära fruns kammare är gardinen fälld, och vid
gardinkanten silar skenet af brinnande ljus ut i den
grå juldagern.
Snön faller öfver Hilleborn.
SLUT.
Efter fotografi. • KlteM; Bengt Sitjver>.parr«.
EN 114-ÄR1NG, negressen Doctora i
Lissabon. — År vid en förträfflig v/gör och tar
hvarje dag sin promenad, prydd med ett
flertal minnes- och religiösa medaljer öfver
hvilka hon är synnerligen stolt
Forts. fr. sid. 200.
Intagande en framträdande plats inom den ryska kolonien
i Köpenhamn och nära lierad med därvarande ryska legation
har Hampen stått i förtroget vänskapsförhållande äfven tf 11
förre ryske militärattachén Assonovitj i Stockholm.
Hr. Hampen, som är född 1847 i Köpenhamn, kom 1870 till
Ryssland, vid hvars telegrafverk han vann anställning. År 1904
frånträdde han denna befattning, fick pension och flyttade med
sin hustru, en infödd ryska, till Köpenhamn, där han i huset
39 Strandvejen bebor en våning, från hvars balkong man har
en ypperlig utsikt/öfver de Köpenhamnska befästningsverken.
Till våningen hör rett mystiskt vindsrum, försedt med tre
säkerhetslås och föremål för öfriga hyresgästers lifliga
nyfikenhet.
Hr Hampen kemmer enligt uppgift att på grund af polisens
för honom obehagliga uppmärksamhet inom den närmaste
tiden lämna Köpenhamn.
Till H. 8 D:s Baltiska Pristäflan
ha inströmmat ordlistor i sådan mängd att Red.
endast kunnat konstatera ett föreliggande
lösningsarbete så helt öfverväldigande som icke ens vi
själfva kannat ana. — Jo, en sak till ha vi kannat
konstatera: en mer popalär täflan har aldrig
utlysts i Sverige. Ett förberedande arbete är
vidtaget och skall nu bedömandet ske med all den fart
som är möjlig :i ett iså ytterligt svårt fall som detta-
’205 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
