- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 15 (1913/1914) /
306

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 20, den 15 februari 1914 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HJ. DANELL.

. TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.

Inom den närmaste framtiden äger val rum för
upprättande af förslag till återbesättande af den lediga
ärkebiskopsstolen. Därvid äger till skillnad från
andra biskopsval det förhållandet rum, att äfven alla
domkapitel i riket "hafva sina röster". Genom häfd
tillämpas detta så, att Uppsala stifts prästerskap
anses tillsamman äga en röst och hvarje
domkapitel och det med domkapitlen likställda Stockholms
stads konsistorium likaledes en, hvarjämte slutligen
större akademiska konsistoriet äfven med en röst
bidrager till slutresultatet på grund af ärkebiskopens
ställning som prokanslär. Inalles afgifvas sålunda
af skilda valkorporationer sammanlagdt 16 röster.
Det är gifvetvis vid sådant förhållande synnerligen
svårt att förutsäga, huru det blifvande
ärkebiskopsvalet kommer att utfalla. Men då k. m:t vid
utnämningen kan förutsättas taga den största hänsyn
å ena sidan till stiftets prästerskap, å den andra
till universitetets önskningar kan det på grund af
de profval som verkställts med ganska stor
sannolikhet förutsägas, att de män, mellan hvilka det
slutliga afgörandet kommer att stå, blifva biskop
Hj. Danell i Skara och prof. Nathan Söderblom i
Uppsala. Hvilkendera af dem det än blir, som
beklädes med svenska kyrkans högsta värdighet —
den förtjänte stiftschefen eller den världsberömde
vetenskapsmannen — kan det sägas, att det blifver
ett lyckligt val. Då prof. Söderbloms bild och
biografi förut varit införda i H, 8. D., införa vi i detta
nummer biskop Danells.

Hjalmar Danell är till börden östgöte. Han är
nämligen född i Sund i Östergötland den 3 januari
1860, son till sedermera kyrkoherden i Vesterlösa
Isak Danell och hans maka Josefina Amanda
Peterson. Efter att ha genomgått Norrköpings högre
allmänna läroverk aflade han mogenhetsexamen
därstädes 1878 och blef samma år student i Uppsala.
Efter fil.-kand.-examen 1882 ägnade han sig åt
teologiska studie’r, vardt 1891 teologie kandidat och
prästvigdes vid julen samma år i Linköping.
Redan dessförinnan hade han utöfvat ett ganska
omfattande författarskap i Teologisk Tidskrift. Nu
samlade han sig till ett disputationsarbete, "Albrecht
Ritschls lära om synden", och förordnades med
anledning häraf 1891 till docent i dogmatik och
moralteologi vid Uppsala universitet. Följande år vardt
han tillika ombudsman och sekreterare hos
svenska kyrkans missionsstyrelse och fortfor att
bekläda denna tjänst, tills han 1897 utnämndes till
innehafvare af e. o. professuren i dogmatik och
moralteologi i Uppsala samt till kyrkoherde i det därmed
förenade Hagby och Ramsta församlingars pastorat.
År 1905 uppfördes han så på förslag till
biskopsembetet i Skara stift och utnämndes till dess
innehafvare.

Danell var då en bland prästerskapet i hela vårt
land känd personlighet. Från 1895 hade han
nämligen tillsammans med Rob. Sundelin, F. A.
Johansson och Oscar Quensel begynnt utgifvandet af
Kyrklig Tidskrift och i densamma utöfvat en
betydande författarverksamhet särskildt som
litteraturgranskare. På samma gång som han i motsats
mot den äldre Uppsala-skolan häfdade en
moderniserad teologisk vetenskap, trädde han härunder
i skarpt framhållen motsats mot hvad man plägar
sammanfatta under benämningen den moderna
teologien. Hans program kunde väl sammanfattas
ungefär på samma sätt som den nämnda tidskriftens,
om hvilken redaktionen i dess första häfte
uttalade: "Till sin hufvuduppgift vill hon göra att, i
motsats till såväl en falsk konservatism som en
falsk liberalism, söka befrämja och understödja en
sund, organisk utveckling på det kyrkliga lifvets

alla områden. Särskildt vill hon, med öppen blick
för det goda, som finnes i olika teologiska och
kyrkliga riktningar, verka för ett enhetligt,
lifskraftigt församlingslif och den kyrkans själfständighet
gent emot staten, som härför erfordras. I denna
mening vill hon söka väcka ny kärlek till vår
svenska folkkyrka och blifva ett enhetsband mellan
alla hennes sanna vänner." Kortast kan Danells
teologiska och kyrkopolitiska ståndpunkt
sammanfattas i positiv teologi och bredkyrka.

Som biskop har Danell lagt i dagen ett utprägladt
praktiskt kynne. De motioner han väckte vid 1908
års kyrkomöte afsågo sålunda så direkt praktiska
reformer som anställandet af expeditionsbiträde åt
pastor i folkrikare pastorat och upphäfvandet af
gällande bestämmelser om tillåtelse för
barnaföderska att undandraga sig att uppgifva sitt namn.
Under debatterna framhöll han bl. a., att vid det
pågående reformarbetet på folkundervisningens
område bestämmelser borde lämnas, hvarigenom
kyrkans genom pastor utöfvade inflytande på och
öfverinseende öfver kristendomsundervisningen i
folkskolan bibehölles. När kyrkomötet hemställde om
de s. k. konfirmationsfrågornas afskaffande, anmälde
han sin reservation och han gjorde det äfven mot
mötets bifall till ett kompromissyrkande, som
framställdes af biskop Billing till förmån för
folkskolebudgetens öfverflyttande från kyrkostämmorna till
stads- eller kommunalfullmäktige. Varmt talade han
däremot för upprättandet af en diakonistyrelse för
svenska kyrkan och han hörde ock till dem, hvilka
af hjärtat instämde i att vilja mottaga
bibelkommissionens reviderade öfversättning af Nya
testamentet såsom en synnerligen värdefull gåfva. Med
synnerlig ifver talade han slutligen för en skrifvelse
från kyrkomötet till k. m:t om meddelande af
sådana bestämmelser, att kyrkan med full
effektivitet måtte kunna fullgöra "sitt laglikmätiga åliggande
att leda kristendomsundervisningen och den
religiösa fostran vid de allmänna läroverken". "Så
mycket bör väl af oss erkännas, att när vi nämna
den kristna kyrkan eller den kristna församlingen,
då föres tanken på något som kommer ofvanifrån,
men som söker fatta om människorna och folken.
Det är sant, att ståten omfattar vårt folk och att
äfven kyrkan omfattar vårt folk i stort sedt. Men
det strider icke mot det nu sagda, att den kristna
kyrkan, den kristna församlingen är beteckningen
för en makt ofvanifrån, som söker fatta om vårt folk
Men däraf åter följer, att man icke kan sätta
likhetstecken mellan kyrka ocfy stat, än mindre
fatta saken så, att kyrkan lika väl som staten kan
representeras t. ex. genom riksdagen. Kyrkan och
staten, ja, de äro bundna samman genom sekelgamla,
starka band i vårt land, men det gäller här liksom
på alla områden, att om två skola hänga rätt
tillsammans, skall man också skilja rätt dem emellan
och icke blanda dem samman. — — Den ena
får icke undertrycka den andra. Ty ett sådant
undertryckande kommer förr eller senare att betyda
undertryckande af dem båda. Det är här i det
nuvarande sammanhanget fråga om en fara, att kyrkan,
församlingen skall undertryckas. Ty det är ett
undertryckande af kyrkan med hänsyn till dess allra
djupast liggande uppgifter, om denna kyrka eller
församling icke får genom sina organ andligen nära
och fostra sina barn".

Det anförda må vara nog som belysning af
biskop Danells kyrkopolitiska ståndpunkt. Han är en
konservativ man utan tvifvel, tillika en ärlig och
rättfram man, framför allt kanske en man. Det är
väl ock detta, som först och främst fört ärkestiftets
valkorporationers blickar just på honom.

- 306 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 29 02:21:04 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hvar8dag/15/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free