Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 25, den 22 mars 1914 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GEORG GÖTHE
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Intendenten i Nationalmuseum d:r Georg Göthe
är en af de mest framträdande figurerna i vår
konstvärld, med en lång och hedrande arbetstid bakom
sig. Han är fortfarande trots de 68 åren arbetsför
och intresserad, bl. a. medlem i den kommission
som utabetade förslaget till museets
omorganisation till uteslutande konsttempel. Men då det icke
kan dröja så länge, förrän han definitivt lämnar
arbetsfältet, ha vi velat erinra om hans verksamhet
och person.
D:r Göthes verksamhet har först och främst på
det närmaste varit knuten till Nationalmusei
konstsamlingar under en tid af fyrtio år. Han är född
den 5 oktober 1846 i Stockholm och son af
bankkommissarien Adrian Göthe och hans hustru född
Lundström. Student 1865, aflade han fil.
kandidatexamen 1873 och blef samma år e. o. amanuens i
Nationalmuseum. Det var då helt kort tid efter
byggnadens invigning, och museets samlingar sågo
helt annorlunda ut än i närvarande stund. Särskildt
bör tafvelsamlingen, som nu måste sägas i högre
grad än de andra samlingarna sätta sin prägel på
museet, ha haft en betydligt mera undanskymd
ställning. Då var nämligen lifrustkammaren placerad i
mellanvåningen och den s. k. klädkammaren i öfre
våningen. Först 1884 flyttades dessa båda samlingar
från museet till slottets nordöstra flygel. Samma
år som Göthe inträdde i Nationalmuseum för att
ägna institutionen sina mannaår, började den ström
af gåfvor, som mer än inköpen kunnat höja
kvantitet och kvalitet i tafvelsamlingen. Då införlifvades
nämligen med museet 126 n:r af Karl XV:s stora
samling nordiska målares taflor. Det dröjde heller
inte länge förrän raden af utgallringar började,
framtvungna af det för hvarje år alltmera begränsade
utrymmet.
Göthe fann ett stort arbetsfält väntande på sig.
Han utbildade sig till en af vårt lands främste och
mångsidigaste tafvelkännare. Denna kännedom var
baserad på grundliga studier i utlandets stora
gallerier och kontakten med det i inhemska samlingar
befintliga materialet. Utom Sverige blef han bekant
genom sin utmärkta stora franska katalog öfver
museets samling af utländska gamla mästares
målningar. En öfversättning och komplettering af samma
verk har utkommit i svensk dräkt; och af liknande
anläggning är hans katalog öfver nordiska mästares
taflor i Nationalmuseum samt många smärre
kataloger.
Men det kan tryggt sägas att Göthes intressen
fört honom lika ofta till skulptursamlingen och
synnerligen till Sergel-afdelningen. En rad studier öfver
den svenske mästaren publicerades efterhand i olika
tidskrifter och publikationer: det var förarbeten till
det första stora verket öfver den svenska
skulpturens största namn. 1886 hade dansken Julius Lange
utgifvit sitt berömda arbete "Sergel og Thorvaldsen"
som gör en så fin och intressant sammanställning
af den nordiska plasticismens båda hufvudgestalter,
men före Göthe fanns ingen grundlig behandling af
Sergel i svensk konstlitteratur. Mellan 1885 och
1898 ligger hans arbete på detta stora ämne, och
det sistnämnda året utkom "Johan Tobias Sergel,
hans lefnad och verksamhet", en ansenlig volym
med ett stort antal illustrationer. Göthe har här i
en lärbar och lätt tillgänglig form sammanfört allt
hvad man vet om Sergel och hans konstnärskaps
öden samt med knapp men träffande karaktäristik
angifvit de olika verkens egenskaper och kvalitet.
Detta arbete är grundvalen för hela den kommande
Sergel-forskningen och kommer åter och åter att
studeras af alla som vilja intränga i ämnet.
Särskildt förtjänar att anmärkas den försiktighet och
smak hvarmed författaren umgåtts med sitt material
utan att förfalla till den lättsinniga och starkt
subjektiva kritik som är mera vanlig i modern litteratur
och konst.
År 1900 fogade Göthe ett supplement till sin
monografi, nämligen "Sérgelska bref" skrifna under en
följd af år till hans danske vän, målaren N. A.
Abildgaard och dennes maka samt ett bref till
Gjörwell innehållande en själfbiografi.
Emellertid får det icke glömmas att Göthes
vidsträckta humanistiska bildning berört äfven andra
områden. Hans gradualafhandling berörde sålunda
icke något konsthistoriskt ämne utan hette
"Historisk öfversikt af de vittra samfunden i Sverige före
Svenska akademiens stiftelse", hvari han spred ljus
öfver den egendomliga sida af 1700-talets kultur
som framträder i blandningen af litterära intressen
och ordensvurmeri. Särskildt har han därmed gifvit
bidrag till kännedom om Frihetstidens andliga
fysionomi. Men under sin af konsten upptagna
mannaålder har han äfven funnit många tillfällen att uttala
sig i litterära frågor och har lämnat en hel del
bidrag i sådana ämnen till Nordisk Tidskrift. Senast
gjorde han ett bemärkt uttalande, då Hjalmar
Söderbergs skådespel "Gertrud" som bekant gifvit
upphof till en liflig diskussion som kom att röra
sig delvis utom det litterära området.
Dessa äro några af de förnämsta fakta som fylla
Georg Göthes lif. Det finns inget sensationellt eller
uppseendeväckande i hans lif eller verksamhet: han
har varit en trogen arbetare och en blygsam
personlighet, en at dessa hvilkas betydelse kanske
mera ligger i hvad de äro som helgjutna
individualiteter än i hvad de skrifvit.
Sedan flera år bosatt i Djursholm har d:r Göthe
hördt till samhällets mera bemärkta medlemmar,
bl. a. i sin egenskap af anförare för dess
sångförening. Hans musikaliska intressen har varit
mycket stora. Lifligt intresserad för alla kulturella
frågor, inte minst de etiska problemen samt ideella
sträfvanden i allmänhet var han på sin tid en af
Viktor Rydbergs nära vänner. På sätt och vis kan
han, fastän yngre till åren, räknas till den
kulturgeneration för hvilken Rydberg och Snoilsky voro
de största och mest betecknande namnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
