- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 15 (1913/1914) /
514

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 33, den 17 maj 1914 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ROBERT DE LA GARDIE D. Y.

TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.

I den första landshöfdingeinstruktionen — af den
8 jan. 1635 — heter det bl. a. att landshöfdingen
skall sig först och främst påminna, att han står där
i konungens stad och ställe, den konungslige
staten i H. M:ts frånvaro där uppehåller och
administrerar och fördenskull kallas konungens ståthållare.
Paragraten gifver en god föreställning om den
viktiga plats landshöfdingeämbetet intager i vårt lands
förvaltning, ty äfven om den nuvarande
landshöfdingeinstruktionen är daterad 220 år senare och
titeln ståthållare numera bortfallit, kan arten af k. rmts
befallningshafvandes i länen funktioner sammanfattas
därhän, att de i länen såsom "landsregering" äro i
K. rmts stad och ställe med en universalitet i
uppgiften och en handlingsfrihet vid dess fyllande,
som annars knappast äro till finnandes för svenska
ämbetsmän. K. befallningshafvande utöfvar icke
blott högsta polismyndigheten i länet och bör
därför hafva omsorgsfull vårdnad därå, att allmän
ordning och säkerhet upprätthållas, utan bör äfven
tillse, att stadgandena till upprätthållande af
religionens hälgd, allmänna gudstjänsten, sedlighet och
uppfostran behörigen iakttagas. K.
befallningshafvande har att vaka öfver att rättskipningen går sin
gilla gång och att domstolarnes utslag vinna
verkställighet. Han handhafver uppbörden af kronans
utskylder och inkomster samt har vård om
hushållningen med statens fasta egendomar inom länet.
Han har att tillse, att fattigvård, hälsö- och sjukvård
inom länet bli vederbörligen tillgodosedda. Han har
ock att med uppmärksamhet följa de i orten öfliga
näringars tillstånd samt i allt hvad på honom
ankomma kan söka befrämja deras utveckling och
vidtaga de åtgärder, som i detta hänseende kunna
leda till allmänt och enskildt gagn och uppfostran,
mycket annat att förtiga. Väl har tillkomsten af
hushållningssällskap, landsting och andra
institutioner för kommunal själfstyrelse åstadkommit, att
landshöfdingen icke står ensam om dessa
omfattande uppgifters fyllande, men hans verkningsfält
är i nutiden lika obegränsadt som tidigare och
öfverallt räknas hans stöd fortfarande såsom särskildt
värdefullt. Och allt framgent framstår han såsom
k. rmts representant i särskild mening, såsom dess
"vicarius", när det gäller länets representation utåt.
Äfven detta värf är betydelsefullt och ställer stora
kraf på landshöfdingeämbetets utöfvare.

Vid den storartade utställning, som i dagarne
öppnats i Malmö, är detta samhälle bland mycket
annat också att lyckönska till att på
landshöfdingeposten hafva en man, hvilken i detta hänseende
fyller äfven mycket högt ställda kraf.

Grefve Robert De la Gardie är född på Silfåkra
i Malmöhus län den 7 augusti 1858. Både på
fädernet och mödernet räknar han landshöfdinge-anor:
hans fader är Andra kammarens f. d. talman, f.
landshöfdingen i Linköping Robert De la Gardie, i sin
ordning son till landshöfdingen i Kristianstad Axel
Gabriel De la Gardie; och hans moder var Johanna
Mathilde von Kræmer, en dotter till landshöfdingen

i Uppsala, frih. Robert Fredrik von Kræmer. Mem
han har äfven krigarblod i ådrorna — både fadern och
morfadern hade äfven varit med i fält — och när det
gälde att välja lefnadsbana bestämde han sig för
den militära. Efter att 1878 ha aflagt
mogenhetsexamen vid Linköpings högre allmänna läroverk
inträdde han samma år som elev vid Karlbergs
krigsskola, utexaminerades därifrån följande år och
utnämndes till underlöjtnant vid Skånska
dragonregementet. Befordringsförhållandena voro vid denna
tid icke de gynsammaste och först efter tio år blei
han 1889 löjtnant. År 1897 vann han ytterligare
befodran till ryttmästare och ingick följande år
äktenskap med Elvira Hilma Augusta Smith, dotter af
apotekaren Johan Gustaf Smith i Ystad och hans
maka Augusta Charlotta Wilhelmina Bruzelius. Tio
år senare utnämndes han till major och kallades
därefter år 1909 att intaga den kräfvande posten som
landshöfding i Sveriges folkrikaste län.

Det är icke alltid landshöfdingeutnämningarne i
Malmöhus län blifvit mottagna med tillfredsställelse.
Ingenstädes spelar bördsaristokratien sådan roll
som här och det har händt, att det icke varit lätt
att förena dess synpunkter med dem, hvilka på
vägande allmänna grunder måst anläggas. Men grefve
Robert De la Gardies utnämning hälsades med
allmän tillfredsställelse och under de fem år han
numera innehaft sitt ämbete ha de känslor af
sympati, hvarmed han från början mottogs, endast vuxit
sig starkare. Genom sina vinnande personliga
egenskaper, sin tillgänglighet, sitt städse
ådagalagda vakna intresse för allt, som tilldrager sig i
länet, har han i själfva verket förvärfvat sig en
popularitet inom alla samhällsklasser, hvilken kommit
endast få af hans företrädare under de senaste
årtiondena till del. Och i det lilla vackra residenset ha
han och hans grefvinna med utsökt smak skapat
sig ett hem, som icke blott är prägladt af
aristokratiskt enkel förnämhet på samma gång som af
intim hemtrefnad, utan äfven utmärker sig för
en gästfrihet, hvilken äfven den banar väg till
hjärtan.

Malmölandshöfdingens ämbete är så belastadt med
tyngande löpande göromål, att någon större tid icke
lämnas öfrig åt dess innehafvare att också åtaga
sig uppdrag, hvilka lika väl kunna anförtros åt
andra händer. Det är sålunda här i motsats mot
iör-hållandet i de flesta andra län regel, att
ordförandeskapet i hushållningssällskapet icke uppdrages åt
landshöfdingen, hvilket naturligtvis icke innebär,
att icke dess verksamhet af honom följes med det
största intresse. Däremot är grefve De la Gardie
ordförande i styrelsen för landtbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp. Äfven inspektoratet för
realskolan i Malmö har lagts i hans hand. I ett par
enskilda företags ledning har han också förmåtts
taga personlig del. Han är nämligen ordförande i
styrelserna för Malmö—Trelleborgs och Hvellinge
—Skanörs järnvägsaktiebolag samt styrelseledamot
i Brand- och lifförsäkringsaktiebolaget Skåne.

- 514 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:46:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/15/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free