- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 15 (1913/1914) /
556

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 35, den 31 maj 1914 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PÅ GAMLA INDIANSTIGAR.

BREF JAMTE FOTOGRAFIER TILL H. 8. D. FRÅN GUSTAF BOLINDER.

VY FRÄN SANTA MARTA, Sydamerikas äldsta stad En topp af snöfjället Sierra
Nevada de S. M i bakgrunden

Sydamerikas indianer äro icke
utdöda, icke utrotade öfverallt. Ännu
räknas de oberoende indianernas
antal i millioner, om det också
förminskas år från år. Ofta blott få
mil från civiliserade trakter lefva de
ännu fria i sina byar, omgifna af
skyddande fjäll, öknar eller
urskogar. Så i norra delen af
kontinenten, den först upptäckta och
koloniserade, där kulturen alltså borde
ha hunnit längst. Alldeles intill
staden Rio Hacha, grundlagd redan
1545, lefva de vilda och fruktade
Goajiro-indianerna, hvilkas land jag
hoppas få tillfälle skildra för denna
tidskrifts läsare. Nu vill jag i
stället berätta något om trakter, där
indianerna längesedan utrotats af de
inträngande spanjorerna. Äfven de
senares tid är snart förbi härute,
prässade som de äro mellan det
lägre folket af halfras och de fi-

nansiellt maktiga européerna. — Ruiner minna om de två
folkens storhetstid.

De ej få ruinerna efter gammal spansk bebyggelse ligga
nära de nuvarande staderna — vissa städer äro historiskt
ytterst intressanta, såsom Cartagena eller det förfallna, men
härligt belägna Santa Marta.

Indianernas synliga minnesmärken ligga längre bort, högre
upp i de urskogskladda bergen. Mitt i urskogen kan man
stöta på deras vägar, lämningar efter deras byar. Jag har i
rubriken talat om stigar — kanske jag hellre borde sagt
gator. Vi tänka oss ju gärna indianerna smygande på smala
stigar — här är förhållandet ett annat: Indianerna hade väl
stenlagda vägar, de nuvarande, af hvite män byggda vägarna
slingra smala utefter bråddjupen och genom trånga pass. —

En underlig
motsats, kan det
tyckas. Men de
gamla indianerna
hade en säregen
hög kultur, med
de nuvarande
blandraserna har
följt Qtt slags
halfcivilisation.
Städerna på
kusten ha ingalunda
stenlagda gator!
De rikaste
graffynden göras på
kusten. Denna
är ökenartad:
sand, kala,
underliga klippor

JATTEKAKTUS å indiansk grafplats i kustområdet.
Fru Bolinder, som åtföljer sin make-

VAR FORSKNINGSRESANDE PA EN
INDIANGATA I URSKOGEN

ocn en säregen, gles kaktusvegetation. Den här meddelade
vegetationsbilden ger en tämligen god föreställning om den
torftiga växtligheten på de gamla indianernas grafplatser.

Torra, bladlösa träd, taggig kaktus och låga sandkullar, mel^
lan hvilka en het ökenvind drager sådant är det sterila
landskap, dar den röde mannens fäder hvila.

De lycklige, som fått hvila där!

I den nyssnämnda gamla staden Cartagena förvaras ett
hälster, på hvilket flere tiotusental hedniska indianer lära ha
rostats till den heliga kyrkans ära. Med dylika medel trängde
den hvita kulturen fram — och nu betäcker den mörka,
ogenomträngliga urskogen de gamla byarna, de breda
välbyggda gatorna. Här inne, omgifna af den sjudande rika
växtligheten, bodde indianerna — en omgifning fylld af lif i

- 556 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:46:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/15/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free