Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1, den 4 oktober 1914 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRFATTARINNAN TILL H. 8. D:S NYA ROMAN "RICKARD WALLER".
Foto. A\ rneU, Gbg.
Ute bland de
karak-lärististiska, rundkul-liga Hisingsbärgen med
småväxt skog i
skifvorna och idogt odlade
fält i dalbottnarna,
ligger som många andra
en liten rödmålad stuga.
Men kanske litet mera
ensamt än de flästa
andra och heltvisst
skiljande sig från dessa
däri, att oftast natten
igenom glimmar
arbetslampans ljus genom de
små
gafvelfönstren,mö-tande tindret från
fyrarna under stjärnhimmel
len därute till hafs.
Det är också en
ensam ande, som sökt sig
till landtlig stillhet här,
dit storstadsbullret icke
når och sinnet
förskonas från gators mer och
mindre gråa
enformighet — det är den unga
författarinnan Signe
La-gerlöw, som åt sig
uppsökt denna fristad, hennes hängifvenhet för och
uppgående i författarskapet kräft. Hur flitig hennes
pänna i själfva värket är, torde vara öfverflödigr
påpeka för Hvar 8 Dags stora läsekrets, då kanske
hennes namn synts ofta och helt visst alltid med
nöje och behållning bland tidskriftens många
framstående medarbetare.
Lika ovanligt som valet av den ensamma
bostaden är för en ung ensamstående dam, lika ovanligt
bryter sig författarinnan ut ur kretsen af samtidens
yngre författargeneration, ithy att hon icke i likhet
med denna hufvudsakligast i sin diktning
sysselsätter sig med det visserligen alltid aktuella
erotiska problemet — "den gamla historien, evigt ny"
— för att i stället desto innerligare och intimare
undersöka och berätta om det skälfvande
människohjärtat i alla dess andra upplefvelser af ve och lycka
— om mångfalden af dess erfarenheter på godt och
ondt i hvardagslifvets trängre ram. Oftast bKr det
endast små i ögonblicket gripna situationsbilder,
alltid äro de fint och känsligt gifna, man märker
bakom den dämpade, behärskade stilen
författarinnans uppror mot lifvets oresonligheter och ömma
medkänsla för de små och af fattigdom tryckta i
samhället. Som något uppleft värkar skildringarna
ute från haf och kust, det område där
författarinnan rör sig hälst och med värklig brio. Aldrig
skattas det åt det frivola affärdande af svårställda
problem, hvarmed modärna andar, kanske lika
sårade af djupblickarna i lifvets skuggsidor, göra sig
kvitt omöjligheten att få jämvikt mellan diktens
lyckokraf och värklighetens besvikelse. Lika litet
spårar man tröstlös bitterhet, när författarinnan
framför sina fattiga gubbar och gummor, de små
öfvergifna barnen eller de af lågt och hårdt arbete
präglade. Och hur tröstrikt och vackert är icke till och
med ett dödsögonblick gifvet såsom till exempel i
"En gammal familjebibel", för något år sedan
publicerad i Hvar 8 Dag. Förgäfves skall man häri
spåra något av den dödens hemskhet och
öfvergifven-het, som en förvänd realism så gärna fråssar i. Det
flyktiga och hastiga nedkastandet på papperet af en
händelse eller en aldrig så flyktig situation är icke
författarinnans sak, den klara, sobra och flärdfria
Kliché: Bengt Silfversparre.
SIGNE LAGERLOW.
stilen försmår bilden,
för att desto
samvetsgrannare och lyckligare
sofra och utse det
träffande ordvalet. Säkert
och utan brådska
skrider händelseförloppet
fram såsom i nyss
nämda "En gammal
famljebibel" där i en
stilla, ensam
kvällsstund åldringens hjärta
brister af sina många,
visst inte ovanliga
minnen, kallade till lifs
igen af de på bibelns
innerpärm nedskrifna
anteckningarna om
bemärkelsedagar,födelse-,
bröllops- och dödsår.
Hur man hartystnadens
sus i öronen, hur ser
man icke stjärnorna
blinka utanför rutorna,
hör urets tick-tack
inne i rummet och
förnimmer det ensamma
hjärtats slag i fröjd och
vemod, då bild efter
bild ur det förgångna trollas fram, tills
midnattstimman slår, då brister det — Uret fortfar att ticka i
den nu fullkomliga stillheten, stjärnorna att blinka
därute. —
Förutom de många novellerna för Hvar 8 Dag
och äfven dagsprässen har Signe Lagerlöw hunnit
med ett aktningsvärdt antal uppsatser i olika ämnen
och äfven skrifvit recensioner, hvaraf de flästa synts
i Östergötlands Dagblad, hvars lokalredaktris hon
några år var i Linköping — helt visst vårt lands
allra yngsta men visst icke minst dugande
redaktris. Ett för två år sedan utkommet häfte "Dikter"
och några teaterpjäser, hvaraf "Offret" och
"Pariser-resan" uppförts på Djurgårdsteatern i Stockholm
påpekas dessutom.
Det är klart att under en så vidt omspännande
flit pulsen icke alltid kan slå lika högt, men det
torde icke vara för mycket att säga, att Signe
Lagerlöw i romanen "Rickaid Waller", som hon i dagarna
lagt sista handen vid och som Hvar 8 Dag
förvärfvat för sin följetongsafdelning, infriar de bästa
löftena hon hittills gifvit såväl i fråga om förträfflig
karaktärsskildring, målande och fängslande
situationer från stad och kust, som ock beträffande det
intresset fångande, målmedvetna allvaret och den
aldrig tröttnande grundligheten i utförandet. Att
denna nutidsskildring är en konstnärlig skapelse af
rang får nu Hvar 8 Dags läsekrets tillfälle göra sig
öfvertygad om, då med detta nummer romanen
inflyter i dess spalter.
Ellen Holzhausen-Idström.
Till illustr, å sid. 9.
Den tyska pansarkryssaren "Goeben", som
tillsammans med den mindre kryssaren "Breslau"
genom en fintlig krigslist slapp ut från Messina
trots den på vakt liggande öfvermäktiga engelska
eskadern och sedan tog sin tillflykt till
Konstantinopel, där den inköptes af turkiska staten, har nu
under namn af "Yavauz" införlifvats med Turkiets
flotta. F. n. är kryssaren, trots Rysslands och
Englands däremot nedlagda protest, stadd på en
kryssning i Svarta hafvet.
- 7 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
