- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 16 (1914/1915) /
82

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6, den 8 november 1914 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TÖRE SVENNBERG.

TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.

_ _ _ _ KUcht: Kern. A.-B. Bengt Siltoertparre, Mtdm—Gbg.

8 n.s STOCKKOLlt. SFOTOGP.AF. –

SVENSKA TEATERFÖRBUNDETS STYRELSE: fr. v. herrar A. Ståhl, suppl, A Collin, v. ordf., T. Svennberg, ordf, E. Norée,
sekr, T. Olsson, ekonom , Q. Linden och A. Land. Föreningen blir 20 är den 4 nov.

Vi svenskar underskatta ju gärna våra egna
krafter, och ett af de områden, där vi af gammalt trott
oss stå långt tillbaka icke blott för kontinenten utan
äfven för våra befryndade grannländer, är den
sceniska. Det behöfs emellertid endast någon tids
jämförande studier för att vi skola finna, att den
svenska skådespelarkonsten för närvarande utan
fruktan kan ställa sig i täflan med både dansk och
norsk teater. De scener, där
människoframställningen ligger i händerna på sådana konstnärer som
Emil Hillberg, August Lindberg, Julia Håkansson
och Qerda Lundeqvist — för att nu blott taga ett
par af de namn som närmast falla en på tungan —
äro sannerligen icke i nödläge. Och som en af de
värdigaste, mest karaktäristiska representanterna
för nutida svensk skådespelarkonst står jämväl den
man, hvars drag synas på vår första sida.

Töre Svennberg är en stark och allvarlig
konstnärspersonlighet. Med energi och målmedvetenhet
har han gått sin väg fram; i ödmjukhet har han
tjänat sin konst och varit en oförtruten arbetare,
som aldrig slagit sig till ro i själibelåtenhet öfver
vunna segrar. Han har städse satt sitt mål högt
och icke ryggat tillbaka för svårigheter i en
uppgift. Systematiskt och segt har han arbetat på sin
utveckling, och därför står han också nu
oemot-sagdt bland de främste.

Töre Svennberg är stockholmare, född 1858.
Från tidiga år satt kärleken till teatern honom i
blodet, och redan hösten 1877 stod han på scenen,
Han hade då anställning hos direktör Ahlberg, först
vid Ladugårdslandsteatern och sedan vid
Djurgårdsteatern. Efter ett par år kom han ut i landsorten,
där han reste med Lindmarkska och Keyska
sällskapen.

En afgörande tid för Töre Svennbergs
konstnärliga utveckling blef perioden 1884— 88, då han var
knuten vid Göteborgs stora teater. Den ena
betydande uppgiften efter den andra föll på hans lott;
inom kort var han som få en publikens förklarade
gunstling; och äfven kritiken visade sig tillfullo
uppskatta den samvetsgranne skådespelarens ärliga
sträfvanden.

Det är inte för mycket sagt, att Töre Svennberg
inom kort var en af svenska landsortens mest
populära och ansedda aktörer, och jämte Julia
Håkansson blef han vid sidan af ledaren själf en
bärande kraft i den konstnärligt högtstående ensemble,

som August Lindberg samlade omkring sig och
förde till lysande framgångar. Från denna tid
minnes teatervännen honom i en mängd stora roller,
framför allt i det moderna skådespelet, såsom
Edvard Brandes’ "Ett besök", Ibsens "Kärlekens
komedi", Gunnar Heibergs "Kung Midas" och
Giaco-sas "Stulen lycka".

Efter de Lindbergska glansåren träffa vi
Svennberg och fru Håkansson på turnéer i landsorten,
till stor del i Göteborg, och under åren 1892—94
som gäster vid Svenska teatern i Helsingfors, där
deras verksamhet blef en enda oafbruten rad af
triumfer. En af våra främste teaterkännare, Rudolf
Björkman, har på ett förträffligt sätt samlat sina
intryck af de kåda konstnärernas verksamhet vid
denna tid i följande ord: "Ett finare samspel, ett
noblare, mera distingeradt uppträdande hade man
ej sett. Hon var den moderna kvinnan i sin
fullkomlighet, elegant, nervös som en sensitiva,
entusiastisk; och han, manligt skön och kraftfull, skaip
iakttagare af lifvet, karaktärsskådespelare af rang,
djup och själfull, var en jeune premier, som på
svensk scen ej ofta skådats".

Åren 1895—1902 var Svennberg med undantag:
af ett år, då fru Håkansson och han hade eget
sällskap, engagerad hos Albert Ranft och fick i
hufvudstaden rika tillfällen att utveckla och fördjupa
sin konst. Af hans många skapelser under dessa
år kan erinras om den mästerliga framställningen
af Göran Persson, om Stensgård i Ibsens "De ungas
förbund", om Völkerling i Sudermanns "Lefve
lifvet".

Sedan landsorten ytterligare ett par år, 1902—1905,
haft lyckan att af Svennberg-Håkanssonska
sällskapet bjudas scenisk konst af vida högre rang än
man vanligen vågar begära af en resande ensemble,
blef Svennberg 1905 på allvar bunden vid Stock-»
holm. Vid de Ranftska teatrarne, först på
Vasateatern och under senare år vid Svenska teatern,,
har han här under de lyckligaste förhållanden
kunnat gå vidare i sin rätlinjiga och högtsyftande
konstnärssträfvan. Ett intressant galle-i af de mest
skiftande gestalter har han hunnit skapa, och man
behöfver blott nämna en del af dem för att alla
skola förstå hvad Töre Svennberg betydt och
betyder i samtida svenskt teaterlif. Hvem minns inte den
blodfulla bilden af Starschenski i Hauptmanns "Elga",
vagabonden i Gorkis "Småborgare", den afsigkomne

- 82 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:47:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/16/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free