Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 13, den 27 december 1914 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DET NORDISKA TRE-KONUNGA-MÖTET.
E. J C. SCAVENIUS K. A. WALLENBERG N. IHLEN
Danmark. Sverige Norge.
DE NORDISKA KONUNGARIKENAS UTRIKESMINISTRAR,
som åtföljde sina suveräner till mötet och de betydelsefulla förhandlingarne i Malmö.
Öfverallt i Sveriges land har det väckt glädje
och tillfredsställelse, att Sveriges konung och
regering utfärdat inbjudan till de båda
andra nordiska ländernas
furstar och regeringar
till en sammankomst,
vid hvilken aftal kunde
träffas om gemensamt
uppträdande till
gemensamma intressens värn.
Och ännu större
har glädjen och
tillfredsställelsen blifvit öfver det
sätt, hvarpå denna
inbjudan mottagits icke
blott af dem, till hvilka
den närmast riktats,
utan ock af de djupa
leden hos broderfolken i
väster och söder.
Det praktiska
resultatet af kungamötet i
Malmö den 18 och 19
december 1914 är då
detta skrifves ännu icke
kändt. Men en sak är
tydlig redan nu: de
dagarne föddes på nytt
den själfständiga
nordiska utrikespolitik,
hvilken sedan 1864 legat
nere och efter 1905
syntes mera omöjlig att
återupplifva än
någonsin.
Nordiskt samförstånd i utrikespolitiskt
hänseende har städse varit en viktig förutsättning för
de nordiska ländernas lyckosamma utveckling. I
kraft af sådant
samförstånd var det Hansans
välde bröts och Sverige
fick upplefva sin första
långa fredsperiod efter
Kalmarunionens
stormar. I kraft af sådant
samförstånd,
åvägabragt af Johan
Gyllenstierna i sammanhang
med det skånska krigets
afslutande, kunde de
nordiska länderna
halftannat århundrade
senare afvisa den
öfvermodige Ludvig XIV:s
anspråk att uppträda som
öfverherre äfven öfver
Nordanlanden. Och i
kraft af sådant
samförstånd skall det blifva
möjligt för de nordiska
folken att äfven i
framtiden styra sin egen kurs,
ledd efter polens fasta
stjärna allena, mellan
stormaktsalliansernas
och stormaktsententernas faruppfyllda skär.
Ty med sådant samförstånd är Norden själft
en stormakt. Må det så förblifva!
Efter porträtt. Kliché: Bemgt Silfversparre.
PROFESSOR FRIDTJOF NANSEN, den frejdade norske
nordpolsfararen som pä inbjudan af studentföreningarne vid
Stockholms och Göteborgs högskolor hållit synnerligen
uppmärksammade föredrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
