Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 27, den 2 april 1916 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
tyg är oftast försedd med
en hög krage af
hundskinn, vid armlederna
likaledes kantad med
samma material. Anoraken
gjordes förr med långa,
fram öch bak nedhängande
flikar, sådana flikar ses
ännu på "arnauterna" eller
de sälskinnspälsar i
hvilkas ryggpåsè småbarnen
bäres omkring. Amauten
är f. n. i "utdöende", i
Sydgrönland åtminstone.
Anoraken göres numera
så kort, att enbred remsa
af linnet alltid synes
mellan dess nederkant och
byxlinningen — orsaken
till detta underliga
koketteri kan hänföras till den
första tiden i Grönlands
kolonisationshistoria. Då
infördes en massa ting
som användes till
byteshandeln, bland dem befann
sig äfven damlinnen. — •
Eskimöen klippte då
resolut bort anorakflikarna
för att finessen skulle
komma till synes, äfven
ärmarna på anoraken
gingo af vid armbågen
— för spetsarnas skull —.
Numera är dock detta
bruk bortlagdt och korta
ärmar ses blott på
amauten. Jag förstår inte
riktigt hvarifrån bruket af de ofantliga pärlkragarna
förskritva sig — antagligen blott från en uppsjö
på pärlor och så godt om tid — men de äro både
vackra och klädsamma dessa pärlkragar som ibland
kunna täcka axlarna till ända ned på bröstet (på
bild 4 ses tvenne flickor iförda pärlkrans).
Byxorna — ty ..kjolen är för Eskimön ett okändt
ting. D. v. s. på Östkusten vid Ammassalik har en
präst infördt ett slags ersättning däraf — men
mer därom senare — byxorna äro alltid af skinn
dels ren och dels säl. Vanligast säl, s. k.
netside-skinn. De äro alltid, utom på renskinnsbyxorna,
försedda med tvenne, från byxlinning till byxbe-
nets nederkant litet
ofvanför knäet — broderade
skinnremsor omgifna af
hvitt renhår och inramade
af rödfärgadt tunnt läder.
Dessa byxor användas
mest af de" gifta. Änkorna
använda de obroderade
renskinnsbyxorna.
Ogifta kvinnor utsmycka
sina benkläder äfven med
tvärgående broderier"som
af planschen synes" —
Dessa senare byxor äro
ofantligt praktfulla och
färgerna alltid valda med
stor smak. Komma vi så
till kamikerna. Dessa äro
i Sydgrönland oftast så
långa, att de gå öfver
knäet, de bestå af en
yt-terstöfvel af hårlöst, tunnt
skinn, af samma slag som
användes till broderierna
hvilka för öfrigt bestå af
geometriska mönster
sammansatta af små
olikfärgade skinnbitar. Nå,
ytterkamiker äro också
endast till prydnad, den
egentliga värmen fås från
innerkamiken som består
af renskinn med håret
utåt, i dessa nedstoppas
de nakna fötterna.
Inner-kamikens öfverkant, som
räcker ett godt stycke
ofvan öfverkamikeri, är
försedd med ett bredt bräm af hundskinn.
Yt-terstöfveln prydes af en smal, broderad remsa
som går från fotspets till strax under knäskålen
där delar den sig i tvänne armar, som gå upp till
den hvita skinnkant som afslutar det hela.
I Nordgrönland har den långa kamiken efterträdts
af "kamisatsen" — en kort kamik kan man säga.
Dessa
ka-misats broderas ytterst rikt,
strax under
öfverkanten
går ett tio cm.
bredt broderi
rundt om
stöfveln i
horisontal led.
Framtill går
en broderad
remsa ned till
tåspetsen. I
kamisatsen
nedstoppas
hvita
linnecylindrar som
ofvan knäet
afslutas med
en spets.
Dessa
linneben lära
upp-rinneligen vara
ettmissuppfat-
broderade kvinnobyxor.
författarens koksa i godthaab
— 422 —
kolonigrönländskor i sin finaste stass.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
