Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Den 4 November 1900 - De gamla torgbrunnarnas arftagare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR & DAG
talen inrättades ett och annat
vattenuppfordrings-verk, såsom till riksbanken, rådhuset och slottet,
men först mot midten af 1800-talet blef det på
allvar fråga om att skaffa Stockholm en modern
vattenledning. Och 1855 beslöt Stockholms
socken-stämmonämd, att en allmän ledning för filtreradt
vatten skulle här i staden anläggas och att för
sådant ändamål ett lån af högst 766,666 rdr 32 sk.
banko eller 1,150,000 kr. skulle få upptagas.
Stockholms stads brandförsäkringskontor samt
magistraten och borgerskapets äldste skulle lämna ett bidrag
af 35,000 rdr banko ärligen i tio års tid.
Förslaget var utarbetadt af kaptenen vid väg- och
vattenbyggnadskåren F. V. Lejonancker, Och
sommaren 1861 kunde den nya vattenledningen efter
en högtidlig invigning tagas i allmänt bruk.
Om det är sannt — och det är det
naturligtvis — att vattenförbrukningen är en mätare af
hygienen, så ha vi sannerligen skäl att vara både
stolta och glada. Redan 1895 förbrukade vi—det
låter otroligt, men är sannt — nära 94 liter hvar
om dygnet, och nu närma vi oss väl 1 oo-talet, som
vi om somrarne betydligt öfverstiga.
Att Stockholms vattenledning hämtar sitt vatten
hufvudsakligen från Årstaviken, som är en vik af
Mälaren, är allmänt bekant. Det som icke
kommer därifrån, kommer från några brunnar vid vikens
stränder.
Från viken och brunnarna upphämtas vattnet
af sug- och luftpumpar till filtrerbäddarna, genom
hvilkas sandlager det sedan genom sin egen tyngd
rinner till behållarna för filtreradt vatten eller de
s. k. pumpbrunnarna. Härifrån tages det af
tryckpumpar, hvilka sända det ut till rörnätet och de
PUMPEN.
högt belägna vattenreservoarerna. Hvarje
pumpverk har en sug- och tryckpump, hvilka äro
kopplade tillsammans och sålunda arbeta samtidigt. De
af hvarandra oberoende vattenverken vid Skanstull
ocli Eriksdal omfatta pumpverk, filtrerbasänger,
brunnar m. m. Vattenreservoarerna äro tre: en i
nrstalunden, en i Vanadislunden och en i
Stadshagen. Vattentornet vid Mosebacke fullbordades
1896.
För skötsel och utvidgning af rörnätet med
dess tillbehör äro anställda 2 verkmästare, 9
distriktsmän, som hvardera hafva tillsyn öfver sitt
bestämda område, samt nödigt antal smeder,
järn-och metallarbetare, handtlangare m. fi.
Distriktsmännen inom de distrikt, hvilka äro försedda med
brandstationer, hafva sin bostad i dessa och
medfölja vid utryckningar till eldsvådor för att
hand-hafva vattenledningens brandposter. Den öfriga
fast anställda personalen har sin bostad i den 1888
inrättade vatt enl ed n i ngsst at i onen.
Ledningarne till husen eller de s. k.
servisledningarna bekostas och underhållas af
vattenledningar intill tomtlinjen. De utföras numera af
galvaniserade smidda järnrör eller invändigt
tenn-fodrade blyrör, då deras genomskärning understiger
50 mm., annars af gjutna, asfalterade järnrör
såsom det öfriga rörnätets ledningar. Förr användes
oförtenta blyrör, men dessa afskaffades, sedan
farhågor uppstått för att vattnet i dem skulle bli
blyförgiftadt.
Se där några, trots ämnets beskaffenhet, torra
notiser om de gamla torgbrunnarnas arftagare.
VATTENTORNET Å MOSEBACKE.
— 91 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
