Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 15. Den 6 Januari 1901 - Månskensvyer från Malmberget - Kronprinsen öppnar norska Nordbanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄN SKENSVYER FRÅN MALMBERGET
POSTKONTORET I MALMBERGET.
Man ser äfven de elektriska lamporna vid kajerna.
Ljusen i fönstren och månens reflex mot
fönsterglasen nere i Malmbergsstaden lysa fram här och
där på kortet.
Under det att kameran var uppställd, sågs
mycket folk i rörelse och tågen gingo af och an vid
stationen, men dessa rörliga föremål stodo, ju icke
tillräckligt länge stilla för att bli fast på plåten.
Den mindre vyn visar en del enstaka hus
i den märkliga »staden», bland dem Malmbergets
postkontor.
KRONPRINSEN ÖPPNAR NORSKA NORDBANAN.
Fotografier för HVAR 8 DAG.
I Jet var ej länge sedan, vi återgåfvo ett par
ögon–J—’ blicksbilder från det högt’gliga öppnandet af
Örebro —Krylbo-banan, hvilket verkställdes af
kronprinsen-regenten. Den 19 december invigde h. k. h.
i vårt broderland en ny, viktig
kommunikationsled, den första delen af »Nordbanen», sträckan
Kristiania—Randsfjord.
För denna nordbana, som fullbordad skall nå
upp till Gjövik, hade man arbetat i tjugo år, innan
dess byggande beslöts. Redan 1873 väcktes
frågan på tal i distrikten kring Gjövik. Den vann
fenast liflig anslutning i Kristiania, där en komité
ildades af flere framstående män, bland hvilka
märktes grossh. P. W. W. Kildal. bruksägare
Mei-nich och godsägare H. Wedel-Jarls^erg. En
terrängundersökning företogs och àr 1875 inkom man
till k. m:t med begäran om statsanslag.
Men många år runnö så undan, innan
någonting blef beslutadt om den nva banan. Först
1889 framkom ministären Sverdrup med
proposition om en smalspårig nordbana till Lillehammer.
Omsider beviljade stortinget 1894 anslag till
banan, som i sin helhet är beräknad kosta 11 ’/a mill.
kr. Den nu fullbordade delen af densamma har
kräft omkring 6 millioner.
Länge har man fått vänta på denna bana,
men så lär den ock i fråga om solid byggnad
vara ett mycket godt stycke arbete.
Det högtidliga invigandet af
»Grefsen—Røi-kenvikbanen» — som den officielt benämnes —
försiggick i Røikenvik, som aldrig förr skådat en
sådan fästlighet. Platsen strålade i lysande
flaggskrud, alla invånarne voro på benen och antalet
landtfolk som infunnit sig var mycket stort.
Kronprinsen underhöll sig lifligt med bönderna och blef
under hela färden föremål för den mest
oskrymtade hyllning — ett nytt bevis på, huru
tronföljaren alltmer förstått att göra sig omtyckt på andra
sidan Kölen. Det är goda tecken detta, som icke
minst skola glädja hans höge faders hjärta, att
konungahuset och broderfolket alltmer mötas i
samförstånd.
Efter öppningshögtidligheterna gafs i Gran
stor middag för kronprinsen-regenten. Här höllos
en mängd varma tal — för konungen, för
kronprinsen, för regeringen, för fäderneslandet och
naturligtvis för statsbanornas styrelse, som man
hoppades alltid skulle styra och ställa så som
trafikanterna ville ha det.
Ett härligt vintersolbelyst väder rådde hela
dagen och bidrog i sin mån att göra öppnandet af
den nya banan till en händelse, som man länge
skall minnas.
— 231 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
