Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 17. Den 20 Januari 1901 - Ett och annat om boerkriget. Intervju med Chr. Uggla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT OCH ANNAT OM BOERKRIGET.
Efter en intervju med ingeniör Chr. Uggla.
Originalfotografier.
Ordföranden i den skandinaviska
organisationens centralkomité i Transvaal ingeniör
Christer Uggla befinner sig f. n. hemma i Sverige.
Ingeniör Uggla har som högre järnvägstjänsteman
vistats i Transvaal i inalles tio år och är sålunda
fullt inne i förhållandena därnere i den sköflade
republiken, som länge för så många varit
ett formligt guldland. Ingeniör U.
har haft vänligheten till HVAR 8 DAGS
förfogande ställa en del bilder från
kriget — detta krig, hvilket beredt
båda de stridande parterna lika
mycken smälek som de utomstående stora
öfverraskningar och just nu befinner
sig på en högst kritisk punkt.
Att en handfull för sin frihet och
sitt land kämpande bönder förmått
hålla ett par hundratusen värfvade
soldater stången i flere månader, är
icke utan exempel i historien. Men
i hvarje fall måste det kännas
förödmjukande för hvarje stolt Albions son,
och många missnöjda röster ha höjts
i England mot ledningen af fälttåget.
Den skandinaviska kårens tapperhet i kriget
är allmänt bekant och erkänd af såväl boerna som
fienden. Många — 67 stycken — af denna kårs
medlemmar befinna sig nu i fångenskap på S:t
Helena. Att de skandinaviska länderna, liksom
andra nationer redan gjort, skola skynda att
genom gåfvor lindra dessa landsmäns öde, är väl
alldeles gifvet, när nu genom ingeniör Uggla en
sådan vädjan gjorts till allmänheten.
Många exempel ha omtalats på den behandling,
som resp. tillfångatagna fått röna. Ingeniör Uggla
har varit åsyna vittne till flere fall, da
engelsmännen tillåtit att fångna frivilliga eller boers
misshandlats på det skymfligaste. En svensk fånge, hr
Fä-gerskiöld, fick, trots en färsk blessyr i hufvudet, af
en brittisk »Tommy» ett knytnäfslag i
ansiktet och samma
tapperhetsbelö-ning vederfors andra svenska fångar.
Man tänke sig ock hvad de fångna
boers måste känna — de äro
ingalunda så »grovhudede», som kanske
många tro — när till och med
kaffrer tillåtits smäda och skymfa dem,
då de efter något nederlag kommo i
fångtransport!
Vår sagesman ville däremot
intyga, att han aldrig sett boers behandla
sina engelska fångar annat än väl.
Det är svårt att döma i denna
sak, ty på enstaka fall äger man ej
rätt att bj^gga om regel. Men med
kännedom om de element, ur hvilka
en stor del af den engelska hären
rekryteras, är det ingalunda otroligt att slika
händelser icke hört till undantagen.
Mycket klander har äfven uttalats om
engelsmännens krigföringssätt. Under det att det stora
världsbladet Times med en obeskriflig cynism
skrifver att de båda parterna »slagit ihjäl hvarandra
som det anstår kristna», är det ett faktum att
boernas land är ödelagdt, farmerna nedbrända,
kvinnor och barn förda till kuststäderna som fångar.
Men i krig tiga ju lagarne! Krigets fasor bli
alltid desamma, trots allt tal om human krigföring.
INGENIÖR CHR. UGGLA.
FRIVILLIGA, TILLHÖRIGA SKANDINAVISKA KÄRF*’
–265 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
