Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 22. Den 24 Februari 1901 - Max v. Pettenkofer - En kry hundraåring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAX v. PETTENKOFEN
DEN MODERNA HYGIENENS GRUNDLÄGGARE.
I Munchen liar vid 81 ärs ålder cn af vetenskapens
stormän. hvars namn står härolVan, själf medels ett
revolverskott ändat ett för mänskligheten välsignclscrikt lif.
Pcttenkofer kan med skal kallas den moderna
hygienens grundläggare. Egentligen låg lians första
verksamhet på den experimentella kemiens oinråile, och det
var först då han vunnit en professors verksamhet som
han. genom undersökningar öfver boningshus’
uppvärmning och luftvexling samt öfver ämnesomsättningen i den
mänskliga kroppen, fördes in på det vidsträckta
verksamhetsområde nå hvilket han skulle skörda sä stora triumfer.
I .Munchen hade PettenkoTer slädse för ögonen huru
illa del var stäldt med hälsoförhållaydeiia Kolera och
Ivfus anställde där svåra härjningar. Ar 1H,">."> började han
så sina studier öfver koleran och grundvattnets inflytande
på denna epidemi. 1 ett stort antal undersökningar,
utsträckta äfven till tyfus, lick han fram grunddragen af sin
bekanta teori, i hvilken han bevisade markens och
grundvattnets inflytande på uppkomsten och utbredningen af
epidemier, särskildt kolera och tyfus. Häraf följde
markens utvattning och planmässig renhållning såsom säkraste
skyddet mol dylika epidemier, och de storartade resultat
som städernas ’kanalisation och enhetliga
vallenanordningar medfört för hälsotillståndet hafva gifvit rätt ål
Pettenkofen forskningar. Såsom exempel nedbringades i
l)an-/.ig tyfusolTer från 1211 på 100,DOU innevånare lill IS.
Visserligen hafva dessa den store vetenskapsmannens läror efter
bakteriologens uppblomstring icke blifvit helt och hållet
obestridda. Koclis forskningar hafva förl till det resultatet
att en utbredning af epidemier endast kan ega rum
genom en utbredning af de desamma orsakande bacillerna
och all marken i och för sig icke kan framkalla vare sig
kolera eller tyfus. Pettenköfer försvarade energiskt sin
åsigt och det var härunder som han, för att försvaga
Koclis bacillteorier. 1X’.I2 tillsamman med prof. Emmerich
intog den ryktbara "kolerafrukoslen", sålunda görande
experiment på sig själf med de Kocliska kolärahacillerna.
Slutligen lyckades man dock förena de båda
ursprungligen skarpt’åtskilda teorierna.
Jämte den storartade forskareverksanihelen, hvilken
åt hälsolärau lämnat en mängd nya
undersökningsmetoder, arbetade 1’ettenkol’er ständigt på alt åt hygienen
förvärfva cn ställning vid universiteten som motsvarade
denna vetenskapsgrens vikt för det allmänna. Och såsom
frukt häraf lick Munchen 1871 elt hygieniskt institut, som
sedan tjänat såsom förebild för alla andra.
Det var fruktan för att hjärnan slutligen skulle höljas
i vansinnets natt. som salt revolvern 1 den gamle veten-
skapsmannens hand. Man fann honom om morgonen död
i sangen. Kanske hade vansinnet redan då lian utförde
handlingen fått makt med honom. Ty vid obduktionen
fann man tecken härtill. Sådan är lifvets tragedi.
EN KRY HUNDRAÅRING.
| jcniie gubbe med den säkra blicken ur de klara
ögonen och den ännu oin kraft vittnande hållningen fyllde
den 13 februari 100.’ år. En af våra vänner i Karlstad,
som jämte en amatörfotograf häromdagen gjorde ilen
gamle .lönas Olsson i Hud på Hammarön elt besök, liar
sändt oss detta lyckade porträtt af den ovanligt raske
sc-kelmanneri. Ilos sin dotter och måg har han nu tillbragt
de senaste femlon åren af silt lif. och lår man döma af
hans nuvarande hälsa liar han alla utsikter at| få lefva
ännu åtskilliga år. Hans hy är jämn och klar, utan
skrynklor eller djupare fåror, och gestalten har kvar sin
stadga och hållning.
.lönas Olsson är född värmländing, liksom ban
också framlefvat bela sitt långa lif i Värmland. I yngre år
innehade ban ett torp under Körne, sedan ban måst afstå
från sin plan alt bli präst. Därefter flyttade ban vid mera
framskriden ålder lill Gullsbvn i llrunskog.
För sin exempellöst goda hälsa och sitl långa lif
anser ban sig ha att tacka, näst Gud, silt friska lefnadsmod och
glada förnöjsamhet. När ban någon gång känt nå"ra onda
krämpor, har ban föraktat medicin och botat dem med
kallt vatten — cn gammal kneipparc således, denne
värmländing !
Gubben intervjuades nyligen af en medarbetare i
Kar 1st.-Tidningen.
"Mindes fader Jonas Karl Johan något’.’"
Ja, fäll mindes ban dä. Karl Johan som kom ifrån
Frankrike, som tågade till Norge och förskräckte
norrmannen så att de ’hissade vänskapsflagd" och förcnedes
nied svenskarne fast med egna lagar. Jo då, det mindes
han. Han kom allt ihåg den danske prinsen också, som
var så snäll och som fick förgift af en hög herre så att
ban dog. Han hade också hört talas om hur den höge
herrn sedan blef söndersliten af folket i Stockholm. Det
var tydligen de grundlösa, men af allmogen i Sverige
allmänt trodda förgiflningshistorierna om den omtyckle
prins Kristian August af Augustenborg, eller som liari som
svensk tronföljare hetle Karl August saml det Fersenska
mon|et i Stockholm 1810, som stego upp lör gubbens själ
i otydligt hägrande minnen från lians barndom.
|^VAfl Z OAfe.
— 9 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
