- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 2 (1900/1901) /
354

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 23. Den 3 Mars 1901 - Albert Teodor Gellerstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ALBERT TEODOR GELLERSTEDT.

SVENSKA AKADEMIENS NYE LEDAMOT.

|—*à den efter kanslirådet F. Sander tomma sjunde
stolen i Svenska akademien — F. A. von
Fersens stol — har genom akademiers val och
kallelse af den 14 februari öfverintendenten Albert
Teodor Gellerstedt fått sin plats.

Detta val kan icke hälsas med annat än
gillande. Då akademien ju icke rekryterar sig inom
de yngres led var det nog icke sa lätt att bland
skalderna, och en skald ville man denna gång ha,
finna en riktigt fullgod förmåga. Gellerstedt är
dock en sådan, men hans diktning har varit af en
sådan art, att den aldrig gjort något
utomordentligt uppseende, låtit vidt och bredt tala om sig.
Den har snarare värmt och gladt i det tysta.
När Svenska akademien nu hedrat den försynte
skalden med sitt val, har akademien emellertid
visat sig ha en lycklig blick.

Gellerstedt föddes den 6 oktober 1836 i Säterbo
socken, Västmanlands län. Vid 16 åis ålder blef
han lärjunge vid Akademien för de fria konsterna,
där ban utbildade sig till arkitekt, förnämligast
under Scholander. 1860 blef han anstäld vid
öfverintendentsembetet, och sedan han utmärkts
med den k. medaljen för prisämne i
byggnadskonsten, bereste han som akadimiens stipendiat

1862 och 1863 Danmark, Tyskland och Frankrike,
där han studerade den modärna järnarkitekturen.

1863 och j8ö4 vistades han i ltaüen och Sicilien,
där han i Rom, Neapel och Pompeji idkade
konststudier efter antiken.

Ar 1864 erhöll Gellerstedt anställning som
ingeniör vid lots- och fyrinrättningen, kallades
följande år till agrée af konstakademien och anstäldes
1874 som lärare vid Tekniska högskolan i allmän
byggnadslära och husbyggnadskonst. Hau hade
1X72 tagit afsked från konstruktörsposten och
lämnade sin ingeniörsbefattning 1877, dä han utnämndes
till professor i arkitektur och fackskoleföreståndare
vid Tekniska högskolan. Samma år valdes han
till ledamot af Akademien för de fria konsterna,
hvars sekreterare han var 1881—1891. Han
utnämndes 1882 till intendent och 1884 till förste
intendent vid öfverintendentsembetet, hvars chef
han blef 1897.

Gellerstedt har utfört ritningar till åtskilliga
enskilda byggnader samt till fvrtorn och grafvårdar,
bl. a. till grafvården öfver O. P. Sturzen-Becker,
på Helsingborgs gamla kyrkogård. Han har
utgifvit studieteckningarne »Arkitektoniska
fragmenter» och redigerat ett par årgångar af »Mönster
på konstindustri och slöjd, utgifven af Svenska
Slöjdföreningen». Vidare har han lämnat bidrag
till »Teknisk Tidskrift», »Ny Illustrerad Tidning»
och »Svenska konstminnen, utgifna af Svenska
fornminnesföreningen». Hans signatur är A. T. G.
Som aqvarellist har han målat utsikter och
arkitekturvyer. Han har dessutom utfört åtskilliga fina
etsningar. Egron Lundgrens-medaljen tillerkändes
honom 1887 för aqvarellmåleri.

Gellerstedts poetiska alster föreligga i
samlingarne "Dikter", 1871, "D.kter, ny samling", 1881,
"Eftersommar, en skizzbok på vers", 1891, och
"Gamla visor", 1900. Svenska akademien tilldelade

honom 1893 Carl Johanspriset pä grund af hans
litterära föltjänster.

Som slutord till en af sina diktsamlingar säger
skalden:

. . . Men månget hjärta svallar
ju öfver, som du vet,
ibland af sorgsna tankar,
ibland af salighet:

Kring de förlupna gnistor,
kring tår, som fram sig bröt,
jag visans tunna hölje
med härlig omsorg stöt.

Och stämningsfulla stunder
gär ingen miste om:
för mig, när en förgätits,
en ny, mer lycklig kom:

Kring dem min dikt sig gjutit
liksom när stillnad sjö
ses famna om och kyssa
och spegla af sin ö.

Och haf och skog och blommor
och fogelsång och fläkt
jag älskat såsoin vänner,
ja som mitt hjärtas släkt.

Hvad ljuft, hvad obeskrifligt,
de efter hand mig lärt
jag gnolat på — väl fåfängt,
men lika fullt mig kärt.

Se där min boks historia —
väl hennes ursäkt ock.
Fann du SLtiå korn af sanning,
du vann ju något dock.

Gellerstedt har med dessa ord gifvit en
karaktäristik af sitt skaldskap. Det är visan, som han
odlat, den musikaliska visan, och dess innehåll äro
"haf och skog och blommor och fogelsång och
fläkt!" I den djupa skogen, bland blommorna, är
Gellerstedt hemma som ingen annan, och han
tolkar blommornas språk, lika väl som vindens sus
och foglarnes sång. Men stundom diktar han också
om människolifvet, kort, epigrammatiskt — den
knappa formen är Gellerstedts specialitet — och
då påträffar man alltid "små korn af sanning".

E11 miniatyrmålare kan man kanske säga om
denne noble och försynte skald, en miniatyrmålare
i ord, hvilken utför sina taflor med de mest
delikata penseldrag.

Hör blott på en af skaldens "Vårvisor":

Kyss ner ur molnen
en visa klang
så ljut, att ögat
i tårar sprang,

Att blott dess eko
uti mitt bröst
förstummat minnet
af frost och höst,

Att hela nejden
klang till helt gladt
at hälften jubel
och barnaskratt.

Den första lärkan
det var, som slog:
jag såg en drifva,
som grät och log.

Till sist taga vi oss friheten anföra ett af dessa
poem, som innehålla "små korn af sanning".

niN TRO.

Man säger att en engel
igenom rummet går,
när efter glam och gamman
en plötslig tystnad rår.

Jag har min tro: att englar
i skaror lyssna gladt,
när goda hjärtan skämta
och brista ut i skratt.

— 3-354 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:36:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/2/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free