Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 36. Den 2 Juni 1901 - Artur Hazelius - Ernst Jacobson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTUR HAZELIUS.
Den 27 maj kom helt oväntadt från
hufvudstaden ett budskap, som ej blott i hela vårt
land utan ock inom alla de nordiska länderna väckte
djup förstämning: Nordiska museets och Skansens
skapare d:r Artur Hazelius är död. Jobsposten
hade icke föregåtts af några oroande sjukrapporter,
ehuru den rastlöst verksamme mannens hälsa på
senaste tiden icke varit den bästa.
Artur Hazelius är ett vackert bevis på hvad
ens vilja och kraft förmår och han skall stå som ett
upphöjdt exempel i fråga om oegennyttig och äkta
svenskhet. Att här i några korta rader tälja denne
märklige mans lifsgärning är ju icke möjligt. Om
hans båda stora verk, hvardera någonting i sitt
slag enastående, om huru dessa vuxit upp från det
ringa senapskornet till hvad de nu äro, huru Hazelius
med outtröttlig energi och okuflig entusiasm för sin
sak — han hade ock en sällsynt förmåga att väcka
sådan hos andra — bokstafligen knogat sig till
tum för tum af marken, lagt sten på sten och »tiggt»
pinne på pinne — denna hans verks och
lifsgärning^ historia är något som här endast kan i
största korthet antydas. Hans vackra tankar ha
äfven slagit rot utom Sveriges gränser — ett
apropos för dagen är den stora kulturhistoriska
utställningens öppnande i Kristiania, hvarifrån vi i detta
häfte meddela ett par bilder.
Artur Immanuel Hazelius föddes den 30
november 1833. Han blef efter uppnådd filosofie
doktorsgrad lärare vid Nya elementarskolan och
sedan vid lärarinneseminariet i Stockholm. Ar 1868
lämnade ban emellertid denna bana för att uteslu-
tande ägna sig åt litterär verksamhet. Denna tog
närmast sin form i rättstafningsafhandlingar, hvilka
gåfvo upphof till den långvariga rättstafningsstrid
som än ej är fullt bilagd.
Ar 1872 fick H. idén till Nordiska muséet och
han lyckades så väl realisera densamma att han är
1879 kunde öppna den nordiska kulturhistoria i bild,
som i dag söker sin like. Huru hans stora tanke
blifvit allt mer omfattad med allmänt intresse och blifvit
förverkligad på ett så lysande sätt som han aldrig
i början vågade hoppas, veta vi ju alla. Och d:r
Hazelius fick ock röna de vackraste bevis på
erkännande och tacksamhet för hvad han uträttat.
Hazelii andra stora skapelse Skansen är icke
blott allt Sveriges vallfartsort utan ock en
världsberömd plats, hvartill icke finnes maken. Här har den
dådkraftige mannen skapat ett mästerligt
panorama af svenska folkets lif och en bild af Sverige i
sång, musik, dans, lek och sägner. Och här har
den sannt fosterlandsälskande mannen infört detta
högtidliga firande af nationella minnesdagar,
hvilket i så hög grad bidragit att höja nationalkänslan
hos vårt folk.
I stor tacksamhetsskuld står Sverige till den
man, hvars verksamma ande nu flyktat från det
timliga. Förvisso skall han lefva i det
tacksammaste och ömmast vårdade minne. Det kan ej
dö, lika litet som hans stora skapelser, hvilka sa
länge svensk tunga talas skola med pietet och
omsorg förvaltas som en ovärderlig arfvedel af en
Sveas son som sä älskade sin moder att han för
henne offrade hela sitt lif.
ERNST JACOBSON.
Vid Svenska
slöjdföreningens sammanträde den
22 maj hyllades den afgående
ordföranden, f. statsradet P.
von Ehrenheim, hvilkens
porträtt aftäcktes i kronprinsens
närvaro, samt ordföranden i
föreningens andra utskott,
slottsintendenten, professor
Ernst Jacobson, som kallats
till föreningens
hedersledamot. At professor J.
öfverlämnades af föreningen en
smakfullt textad och bunden
adress, hvari professor J.
tackades för de gångna 25
årens nitiska och intresserade
arbete för föreningens syften.
Professor J. är nämligen
sedan den 4 maj 1876 ordf. i
förut nämnda utskott.
Ernst Jacobson föddes
i Stockholm d. 16 aug. 1839,
blef 1860 student i Uppsala
och 1862 e. o. arkitekt vid k.
Öfverintendentsämbetet.
Under de följande åren företog
han en studieresa till
Frankrike, England, Tyskland och
Italien samt valdes 1865 till
agré af konstakademien, vid
hvilken han 1868—77 tjänstgjorde som lärare för den
högre ornamentsskolan. Han hade då redan med sina
förslagsritningar till kasärn för
Svea artilleriregemente börjat
sin praktiska verksamhet,
hvilken sedan dess burit rika
frukter. 1875 blef han
ledamot af konstakademien och
1876 slottsintendent i
Stockholm. Bland de delvis
mycket omfattande
byggnadsföretag, som J. planlagt och
öfvervakat, må nämnas Svea
artilleriregementes kasärn
< lf^73—’751» Centraltryckeriet
(1874), Nya teatern (1875), [-Inteckningsgarantiaktiebola-gets-]
{+Inteckningsgarantiaktiebola-
gets+} hus (1875—76),
Skandinaviska kreditaktiebolagets
hus (1876) och Sabbatsbergs
sjukhus (1879), alla i
Stockholm, samt rådhus i
Söderhamn och Karlstad, bankhus
i Gäfle och Hudiksvall,
sjukhuset i Falun och flera
kyrkor i5 landsorten.
År 1883 erhöll T.
professors namn heder och
värdighet och blef 1894 intendent
vid öfverintendentsämbetet.
Han har inlagt synnerligen
stor förtjänst om
restaureringsarbetena å k. slottet, om
hvars byggnadshistoria han meddelat intressanta
bidrag i »Kulturhistoriska bilder från äldre tider».
— 562 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>