Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 36. Den 2 Juni 1901
- Simon Johannes Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
Sedan 1891 sitter professor
B., väld af Uppsala stad, i
riksdagens Andra kammare. Han
tillhörde först Nya
landtmannapartiet och har sedan slutit sig
till det förenade partiet. Ehuru
professor B. är en afgjordt
konservativ natur, hyser han dock
ingen fruktan för en del
reformer. Han är sålunda pä intet
sätt intransigent.
Att han är värdig att
bekläda den Skytteanska
professuren kan endast en mening
råda om.
# ♦
*
Och eftersom vi nu äro i
Uppsala, kunna vi ju i denna
värens vackra tid fortsätta att
en stund vara där och se oss
omkring en smula. »Staden af
evig ungdom», som det heter
från ett håll, och »det murkna
Torgnästet», som det heter från
ett annat. Dessa ord läsas i en
gammal Uppsalabeskrifning från
1840-talet och fortsättes af följande målande
beskrifning :
»Den gamla Ynglingaättens och den nyas,
lärdomens och sängens, nattvakornas och flitens,
na-tions-salarnes och källar-salarnes, sexornas och
natt-skrålets, mathämtarens och kajornas vidt
namnkunniga stad; dit fosterlandet skickar sitt hopp och
sin framtid, sin »robur & securitas», där alla dess
tungomål ljuda i det förtroligaste charivari, alltifrån
Stockholmskans fina, förfinade, halft förskämda
urbanitet till Gottländska idiomets långsläpiga,
sjungande, ärliga, nästan enfaldiga »plateiasmos». Du
1 några hänseenden tadelvärda och stygga, men i
många, många, Gudi lof! friska, blomstrande,
älske-liga stad, du gamla, kära Uppsala! Hvem har ej
hört dig omtalas, och hvem har lefvat några år
hos dig, utan att evigt minnas dig med glädje?...»
Så lydde omdömet för en sextio är sedan, och
lyder det icke ännu i dag på ungefär samma sätt ?
Uppsala förblir i det stora hela ständigt det samma,
därför att ungdomen i alla tider är med små
växlingar sig lik.
Men om Uppsalalifvet i det stora hela icke
undergått större förändringar än samhällslifvet i
allmänhet, sä har själfva staden förändrats desto
mera.
Låt oss börja med några rader om domkyrkan!
Den är, som bekant, Skandinaviens största kyrka,
en gotisk kyrka med fransk anläggning och
tre-skeppig. När kyrkan grundades, vet man icke med
säkerhet, men det torde ha varit i slutet af
1250-talet. Det dröjde mer än ett och ett halft
århundrade, innan hon blef färdig och den ursprungliga
stilen blef aldrig riktigt genomförd, utan t. ex.
väst-fasaden erhöll en »baltisk» form.
Uppsala domkyrka invigdes emellertid ar 1435.
Den härjades sedermera manga gånger af eld och
undergick därefter ytterligare förändringar. Ar 1702
blef kyrkan i grund förstörd, men redan 1701 kunde
den äter öppnas för allmän gudstjänst. I november
1885 började den senaste restaureringen efter
öfverintendenten H. Zetterwall förslag. Den afslutades
ar 1893, s;* att ’ sept. s. å. 300-årsminnet af Uppsala
möte kunde här firas. Kostnaden för restaureringen
DEN GAMLA BONDEKYRKAN.
— om hvilken mycket olika omdömen fälts —
uppgick till kr. 1,159,857. Den har, som man kan
förstå, varit af genomgripande art. Bl. a. har hela
sydvästra sidan och södra tornet stödts genom
granitpelare i underjordiska brunnar — och härom
är ju endast godt att säga. Kyrkan har också
målats enligt inhemska motiv, och dvrbara fönster ha
insatts, hvarjämte de flesta grafvardarne återställts
i sitt ursprungliga skick. I domkyrkan finnas icke
mindre än 21 »kapell», alla sevärda. Den gamla
predikstolen är ett mästerverk, och ingen
besökare underlåter att taga i betraktande S:t Eriks
helgonskrin af silfver.
Vi gå nu förbi »Gustavianum» —det af Gustaf
Adolf omkring 1632 uppförda akademihuset som på
Carl XI:s befallning påbyggdes och som under
årens lopp begagnats till olika ändamål — till
universitet.
Grundstenen härtill lades af konungen den 10
april 1879, och den 17 maj 1887 invigdes den
storartade byggnaden, öfver hvilkas portal lästes: »Att
tänka fritt är stort, att tänka rätt är större».
Arkitekten H. T. Holmgren har uppgjort ritningarne till
universitetshuset, hvilket är i modärn renässans af
granit, fogstruket tegel och kalksten utan puts.
Beträffande det inre är den genom två våningar
gående aulan med sittplatser för omkring 200
personer utom de 300 som rymmas i absiden,
imponerande och praktfullt dekorerad.
Framför universitetsbyggnaden synes Geijers
bildstod af professor Börjeson med den vackra
figur, som blifvit kallad »Geijers tanke», på
piedestalens framsida.
Helt nära domkyrkan, fastän i motsatt riktning
till universitetet, komma vi till Skytteanum, där
Skytteanske professorn har sin bostad. Carolina
rediviva, bibliotekshuset (»det åter uppståndna»),
som grundlades af Gari XIV Johan och uppkallats
efter »Carolina», det pä 1700-talet nedbrutna
kapitelhuset, är däremot beläget ett stycke härifrån och
utgör Drottninggatans fond. Biblioteket är det
största i Sverige och innehåller många stora
sällsyntheter. (Forts, i sid. 57a).
- 566 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Dec 21 14:36:47 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/2/0577.html
