Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 39. Den 23 Juni 1901 - Justitierådet Johan Fredrik Ivar Afzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN FREDRIK IVAR AFZELIUS.
I—I vad som först och främst slår en, då man
gör bekantskap med justitierådet Ivar
Afzelius, är, utom hans tankeskärpa ocli
begåfning i öfrigt, det enkla, säkra, rättframma
i hans väsen och omdöme: frånvaron af hvarje
tillstymmelse till den byråkratism, som ju
ganska ofta karaktäriserar våra högre
ämbetsmän.
Därför tar han också en sak eller en
fråga, som kommer under hans omdöme eller
granskning helt lugnt, sådan som den är,
vecklar aldrig in den i en massa juridiska
slin-gerbultar eller krokvägar; han förenar med
all sin stora lärdom och vetande äfven
detta sunda, praktiska förstånd, som aldrig
låter formen undantränga saken, teorien
praktiken.
Man tycker också, då man hör honom
yttra sig om något på sitt klara, koncisa sätt:
»Ja, visst är det så! Det är ju alldeles
tydligt, att det icke kan vara annorlunda.»
Och hur enkelt och lättfattligt är det
icke alltsammans!
Johan Fredrik Ivar Afzelius, son till
akademiadjunkten, den framstående filosofen
Fredrik Georg Afzelius, föddes den 15 okt. 1848
i Uppsala och är sålunda en man i sina bästa
år. Han inskrefs 1857 i Uppsala
katedralskola, därifrån han tio år senare
utexaminerades som student. A. aflade först juridisk
filosofisk examen 1868, jur. kandidatexamen
1873 och juris licentiatexamen 1877. Samma
år blef han vid jubelfesten juris doktor.
År 1873 inskrefs han som e. o. notarie i
Svea hofrätt och befordrades sedermera af
hofrätten öfver Skåne och Blekinge, under
hvilken han fått sina tingsmeriter, 1878 till
v. häradshöfding. Redan året förut hade han
blifvit docent vid Uppsala universitet i svensk
allmän lagfarenhet och romersk rätt samt blef
1879 e. o. professor i processrätt. Under
åren 1877, 78 och 79 förestod A. tidtals
domareämbetet i Luggude härad, hvarjämte han
i maj 1880 förordnades att biträda
lagberedningen under den tid frågan om ny
rättegångsordning behandlades. Okt. 1874—aug.
1875 vistades han med offentligt understöd
vid tyska universitet i och for
rättsvetenskapliga studier samt företog maj 1880 på
offentligt uppdrag en resa till Tyskland och
Frankrike för att studera dessa länders
rättegångsväsen.
1882 blef han ledamot af sjölagskomitén,
där han presterade ett synnerligen energiskt
arbete, i det den ypperliga redigeringen af
den 1891 antagna sjölagen är hans verk.
En dylik kapacitet kunde ju ej förbises: 1886
utnämdes den framstående juristen till
revisionssekreterare och ingick 1887 såsom
ledamot af Nya lagberedningen och Förstärkta
lagberedningen. Sedan 1891 är A. ledamot
af högsta domstolen.
Sedan 1897 är justitierådet Afzelius en af
Stockholms stads representanter i riksdagens
Första kammare, och har han i denna sin
egenskap gjort sig bemärkt som en af riksdagens
allra bästa talare. Han har äfven haft plats
bland Stockholms stadsfullmäktige, men har
på grund af bristande tid måst lämna
kommunalrepresentationen.
Det har på senaste tiden mycket talats
om, att justitierådet Afzelius skulle vara
designerad till en ännu högre förtroendepost,
än den han nu innehar, nämligen till
ledamot af regeringen, och säkert är, att om så
blir fallet, denna utnämning kommer att
hälsas med en alldeles ovanligt enstämmig
tillfredsställelse: Ivar Afzelius är på grund af
sina karaktärsegenskaper, sitt vetande och sin
personlighet en af våra, i ordets bästa
mening, mest populära offentliga män. Och
han förtjänar att vara det.
— 610 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
