Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 44. Den 28 Juli 1901 - Något om Tycho Brahe och hans ö i Sundet. Af C. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAR 8 DAG
Foto: .4. Hagman, Landskrona,
FRÅN HVEN: Utsikt från Bäckvikens hamnbrygga.
för upptäckten af den astronomiska refraktionen
samt för förbättringar af åtskilliga astronomiska
instrument. Han var en af alla tiders största
praktiska astronomer och observatörer. Noggrannheten
i hans observationer, hvilken han dref vida längre
än alla sina föregångare, möjliggjorde de
framsteg, som den teoretiska astronomien kort därefter
vann’ genom Kepler.
Mest bekant torde han vara genom sitt
förmedlingsförsök mellan det ptolemciska och det
kopernikanska solsystemet. Tycho anslöt sig till
det senare, som af hans samtid förkastades, så till
vida att han antog att planeterna kretsade kring
solen, men han ansåg sig ej ha fått fullgiltiga skäl
att frångå den gamla åsikten, om att jorden vore
centralkroppen. Sä stort var Tycho Brahes
anseende, att denna’ hans åsikt åberopades så sent
som t. o. m. 1726 i Hilbners då på svenska utgifna
skolgeografi.
Allt är nu öde tomhet på den plats, där en
gång Uranienborg höide sina tinnar. Icke ens
några ruiner äro 1 behåll, och intet erinrar den
besökande om Hvens svunna storhetsperiod. Som
bekant är det dock inom vetenskapliga och andra
intresserade kretsar starkt ifrågasatt att på ett eller
annat sätt varaktigt hugfästa minnet af den
fräjdade forskarens död.
Hvad nu själfva ön angår, har den varit bebodd
sedan hedenhös, hvilket framgår af de där
befintliga fornhögarne. Till de äldsta minnesmärken
därstädes höra äfven de 4 slott, som i uråldstider
funnos på Hven, ett i hvarje väderstreck, men af
hvilka nu alla spår äro försvunna. Traditionen
har dock bevarat deras namn: Norreborg,
Sönderborg. Karlshöga slott och Hammars slott.
Öns historia börjar med slutet af 800-talet, då
den märkliga nordanskalden och häfdatecknaren,
Thiodolfer af Hvin (Hven) bodde därstädes, hvarest
han nedskref Sveriges äldsta historia, »Ynglingstal».
Han var norske konungen Harald Hårfagers
hof-skald och fosterfader åt dennes son, prins Gudröd,
hvilken således tillbrakte sin ungdom på ön i
Öresund.
Ater nämna häfderna Hven i början af 11
ootalet, då norrmannen Harald Gille stred med Erik
Emune i Danmark. Ar 1288, under kriget mellan
Danmarks Erik Menved och Norges Erik
Presthatare, kom den senare med en flotta och ödelade
med eld och svärd såväl Hven som Amager.
Sedan förekommer icke ön i annalerna förrän
i samhand med Tycho Brahe.
Genom freden i Roskilde 1658 kom Hven jämte
Skåne under svenskt välde, ehuru vid detta tillfälle
skarpa dispyter egde rum, om huruvida ön skulle
anses ursprungligen tillhöra Skåne eller Seland.
Kaniner och harar fanns det då godt om därstädes,
men ringa antal folk. Härtill har nog Tycho Brahe
största skulden, ty den store astronomen var just
ingen öm husbonde, utan plågade och utsög
skoningslöst sina bönder och underhafvande, så att de
nätt och jemt kunde lifnära sig, och då hans
regemente tog slut, stodo de alldeles utblottade och
måste söka sin utkomst på andra håll. Under 1716
års krig måste öborna likaledes hals öfver hufvud
lämna sina hem, ty ryska flottan nalkades och land-
Foto. A. Ilagman, Landskrona.
NORRA SIDAN AF HVEN MED DANSKA TEGELBRUKET.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
