Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 45. Den 4 Augusti 1901 - Den stora fartygsexplosionen å Gäddviken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den stora fartygsexplosionen å gäddviken.
Fotografier för HVAR 8 DAG af A. Lindahls fotografiaffär, Stockholm.
|7n af de hemskaste olyckshändelser, som på
länge timat inom vårt land, ägde rum tisdagen
den 23 juli strax före kl. ’/»9 på morgonen, då
amerikanska barkskeppet »Louise-Adelaide» sprang
i luften å Gäddviken, dit fartyget anländt under
natten för att sedermera lossa sin last af nafta och
gasolja vid det stora fotogenupplag, som har sin
plats vid vikens ena strand.
Gäddviken är för öfrigt belägen vid Saltsjön,
strax utanför Stockholm, och man kommer med
ångbåt dit på 15 à 20 minuter. I närheten finnes
flera stora industriella etablissement, såsom Sommelii
oljefabriker, Finnboda slip, vid själfva viken en
superfosfatfabrik, o. s. v.
platsen och var till hands så länge elden rasade,
lyckades man släcka flammorna, hvart efter de visade
sig. Mest hotande såg det ut vid VJ2-tiden på
natten, då aktern af fartyget lossnade och sjönk
och ett stort antal naftafat flöto ut: hela sundet
mellan Hästholmen och Gäddviken var då ett enda
stort eldhaf, och bildade ett skådespel, hvilket i
all sin hemskhet var oförlikneligt praktfullt och
imponerande.
Men den fruktansvärda olyckan kräfde
dessvärre äfven människolif, många människolif. Af
fartygets besättning, 8 man med kaptenen, omkommo
vid explosionen alla utom två, nämligen den
svenske styrmannen, som dock blef svårt skadad, och
EN TIMME EFTER EXPLOSIONEN Å GÄDDVIKEN.
Den som skrifver dessa rader, befann sig vid
Finnboda, då explosionen inträffade. Den lät som
ett väldigt kanonskott, dock icke skarpt, utan doft.
Husen skakade, dörrar och fönsterluckor flögo
upp. I nästa ögonblick uppsteg en kolossal, svart
rökpelare, högt öfver skogen och det väldiga bärg,
Skatbärget, som reser sig vid viken. Denna
rökpelare var sedan synlig hela dagen och större delen
af natten, ty så länge varade naftabranden, och
hade det icke rådt så godt som fullständig
vindstilla, skulle branden gifvetvis fått ännu större
omfattning. Nu antändes visserligen upprepade gånger
skogen på den närbelägna Hästholmen, men tack
vare Stockholms brandkårs flodångspruta »Phoenix»,
hvilken redan vid 9-tiden på morgonen anländt till
en dansk matros. Och dessutom dödades sex
stockholmare, däraf en tulltjänsteman och 3 tullbetjänte,
hvilka just skulle visitera fartyget, samt en clerk
och en skeppshandlare, som äfvenledes begifvit sig
till detsamma.
Om huru elden uppkommit, vet man, när detta
skrifves, ingenting med bestämdhet och osäkert är
väl, om man någonsin skall få klarhet härutinnan.
F.tt antagande är, att tullångaren, hvilken lade
till tätt bredvid »Louise-Adelaide», antändt
gaserna från den farliga lasten. Möjligt är också,
att man begått någon oförsiktighet ombord å
amerikanaren, då eld uppgjordes på morgonen.
I hufvudstaden väckte olyckan ett oerhördt
uppseende. Man såg från kajerna hela tiden den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
