Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 46. Den 11 Augusti 1901 - Fredrika Bremer - »Ett nytt Näs»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIKA BREMER
ligt i hennes följande arbeten: »Presidentens
döttrar», »Grannarna» m. fi.
Redan år 1848 utgaf Fredrika Bremer ett
arbete, »Syskon]if», hvari hon framkommer med en
del af sina sociala idéer, men det var först 1856,
som hon i romanen’ »Herta» framställde bestämda
fordrinear på sitt köns frihet och själfständighet.
•Så yrkar hon, att kvinnan skall bli myndig vid
viss ålder, att hon skall ha rätt att inhämta
kunskaper vid högre elementarläroverk och
universitet samt kunna användas i vissa allmänna
befattningar — allt saker, som nu förefalla oss helt
naturliga, sedan de så småningom ingått i det
allmänna medvetandet, men som då ansågos oerhörda.
Outtröttlig, som hon var, vetgirig, spörjande,
ständigt sökande att lösa yttre och inre gator,
företog Fredrika Bremer under sin händelserika
lefnad flere långa resor. Hon besökte 1849
Amerika, och mycket af hvad hon där såg inspirerade
htnne säkerligen vid skrifvandet af »Herta». 1856
begaf hon sig ut på en ny resa, som räckte i fem
ar och omfattade Schweiz, Italien, Palestina och
Grekland. Hon skildrar sina intryck därifrån i ett
digert verk: »Lifvet i gamla världens. Tnder denna
färd studerade hon särskildt religionen och de
religiösa frågorna: hon gaf sig t. o. m. i samspråk
med påfven i Rom och ville meddela honom
undervisning, men han upplyste henne om — hvad
som förvisso var sant — att hon var ett stort barn
— ett stort, godt barn . . .
Men detta goda barn var dock en varmhjärtad
kvinna och människovän, hvilken var outtröttlig i
sin sträfvan, för hvad hon ansåg sant och rätt, och
som äfven gjorde allt för att omsätta sina idéer i
praktiska lifvet. Hon vill upprätta räddningshem
åt vanvårdade barn, hon understödjer under
koleraåret 1853 de nödlidande, hon arbetar på
brottslingars moraliska förbättring, lägger sig vinn om
Tysta skolan i Stockholm, asylen för ålderstigna
fruntimmer, seminariet för lärarinnor o. s. v.
Sommaren 1861 återvände Fredrika Bremer
från sin stora resa till Stockholm, där hon bodde
de följande fyra åren. 1865 flyttade hon till
barndomshemmet Årsta, alltjämt upptagen af nya
planer, bl. a. att begifva sig till Ryssland, men redan
samma år den 31 december afled hon och begrofs
på Österhaninge kyrkogård.
Fredrika Bremer var, som sagdt, i mångt och
mycket ett stort, godt barn, som ville allas väl,
hon var en hjärtevarm och ädel människovän som
få, och hon verkade nästan spontant utgående från
sin lifliga, impulsiva natur. Men denna barnsliga
naivitet, som ofta utmärker henne, denna hennes
mildhet och blidhet voro hos henne förenade med
verklig genialitet och den äkta, djupa genialitetens
siarblick, som kommit hennes idéer att öfverlefva
både henne själf och hennes verk och — hvad
mera är — att realiseras.
»ETT NYTT NÄS>
DIR. RÖSJÖ.
Foto. Ltnuncoory, Jönkaplny.
KURSEN FÖR FOLKSKOLLÄRARE VID
I J ndcr rubriken »Ett frikostigt anbud» gick för en tid sedan
^^^ genom prässen en notis, meddelande att direktören för
Hagabergs landtbruksskola utanför Jönköping, hr I*.
Jönson-Rösjö, inbjudit intresserade folkskollärare till en frikurs i
landtbruk. Han vill på detta sätt genom folkskolan och dess
lärare verka för jordbrukets uppryckning och för väckande af
kärlek till modernäringen, från hvilken befolkningen nu i stora
skaror flyr till städerna och till Amerika. Denna frikurs gick
också af stapeln under tredje veckan i juli, och deltagarne
voro ett tjugutal lärare och lärarinnor. Samtlige kursdeltagare
HACABERCS LANDTBRUKSSKOLA.
åtnjöto med största intresse direktör Küsjös utmärkta
undervisning om sättet för det svenska småbrukets höjande. Hvad
som i den vägen kan göras, ådagalade han genom att vi&a
på •Husmansbrugene» i Danmark, som på några Ar ryckt upp
till en nationalekonomisk faktor af största betydelse.
Vår bild visar i bakgrunden Hagabergs ståtliga och
vackert belägna landtbruksskola, samt där framför kursdeltagarna.
Den reslige mannen under den lutande björken är direktör
Jönson-Rösjö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
