Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 48. Den 25 Augusti 1901 - Nils Adolf Erik Nordenskiöld †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS ADOLF ERIK NORDENSKIÖLD. †
A/Ted Nordenskiöld har vår tids mest ryktbare
svensk gått ur tiden. Ingen annan af
Sveriges store män var på långt när så känd som lian,
och sannolikt har icke hellei tillförne någon svensk
varit så världsbekant som han. I forna dagar
omfattade ett världsrykte på sin höjd England,
Holland, Tyskland, Frankrike och Italien, men, tack
vare telegraf och tidningar, kan nu mera en person
bli känd öfver hela den civiliserade världen och en
stor del af den icke civiliserade: Afrikas vildar
lära ju t. o m. ha en aning om, hvem Dreyfus är!
Och tidningar och telegraf ha haft mycket att
berätta om Nordenskiöld!
Samojederna, tsjuktsjema, och hvad de öfriga
polarinvånarne nu heta, ha för visso kunskap om
namnet Nordenskiöld — liksom detta klangfulla
namn är kändt bland många af Sydamerikas och
Australiens urinvånare. Och de flesta af världens
illustrerade tidskrifter ha väl någon gång visat sina
läsare den fräjdade forskningsresandens och
vetenskapsmannens karaktäristiska, något bistra drag . ..
Hvarför Nordenskiöld blef så
världsbekant kan sägas i få ord :
det var en storbragd han
utförde, en bragd af det slaget,
som kan förstås af både gammal
och ung, af både lärd och olärd.
Det var en bragd, som satte
den allmänna fantasien i rörelse
— begreppet »Asiens
kringsegling» innebar något ofantligt
stort, något ofantligt mystiskt. . .
Och fastän det nu så länge varit
verklighet, tycker man dock, att
det är som en saga — liksom
Napoleons lifsverk redan
förefaller som en underbar sägen.
Därför blef Nordenskiöld
också för den stora vida världen
nästan som en väldig sagofigur,
och det kan icke heller förnekas,
att den ryktbare
upptäcktsresanden, huru grundlärd han än var,
och huru enkelt och
anspråkslöst han än uppträdde, i sitt
väsen hade något fantastiskt.
Han var en utpräglad
fantasimänniska, alltid full af
vidtsväf-vande idéer, hvilka gärna gingo
stick i stäf mot auktoritetstron
och den »vetenskapliga
ortodoxien» (ett uttryck, som han med
förkärlek använde). Men när det
gällde att öfverföra dessa
fantasier på fast mark, att utföra dem
i handling, då var han, när så
behöfdes, både betänksam och
försiktig. Den finska
grundlig-heten fick då öfverhanden, och
Nordenskiölds bekanta
utomordentliga »tur» berodde nog till
största delen på planmässigheten
i hans anordningar.
byö på Södertörn, nära Trosa, dit han anländt
föregående afton från Stockholm. Han var då vid
god hälsa, ehuru han för dem, som endast kort
tid förut träffat honom, förefallit något
af-tärd.
Kils Adolf Erik Nordenskiöld var, som
bekant, född finne. Och han bibehöll alltid den goda
finska brytningen i talet. Han såg dagens ljus i
Helsingfors den 18 nov. 1832 samt var son till
mineralogen och intendenten för finska bergstaten
Nils Gustaf Nordenskiöld. Efter fullbordade
förstudier promoverades den unge Nordenskiöld 1856
till magister och doktor. Det är nogsamt bekant, att
han kom hit öfver till Sverige till följd af ett tal,
Si ’in han höll vid den afskedsfäst, hvilken efter
promotionen i Helsingfors hölls för en inbjuden
deputation från de svenska universiteten. Det blef
honom sedan ålagdt att göra afbön för sina djärfva
ord eller lämna landet. Stolt som han var, valde
han det senare — och blef denne det gamla Sveriges
nj e son sitt hemland till evig ära. Det dröjde icke
Det var natten till tisdagen
den 12 augusti, som ett
hjärtslag ändade den ännu icke
69-årige mannens lif. Nordenskiöld
befann sig på sin egendom Dal-
NORDENSK1ÖLD: Oljemålning å Nationalmuseet af G. v. Rosen.
- 754 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
