- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 3 (1901/1902) /
51

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. Den 27 Oktober 1901 - De blindas undervisning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DE BLINDAS UNDERVISNING.

MED ANLEDNING AF DEN NYA BLINDSKOLAN I VEXIÖ.

Blindundervisningen är att anse som ett resultat
af nyare tiders mera humanitära, och för de
olyckliga och vanlottade ömmande tänkesätt.

Den första anstalt för blinda, som man egentligen
med säkerhet känner, är det år 1260 af Ludvig IX
upprättade »Hópital des Quinze-Vingts» i
Paris för de soldater, som under hans första korståg
förlorat ögonens ljus – hvilken institution
fortfarande äger bestånd. Men först långt senare var
det man började tänka på att göra något för yngre
blinda, och det dröjde ända till år 1784, innan Haiiy
grundlade sitt institut. Hvad som närmast hos
honom väckte tanken härpå, var, att han å ett
förlustelseställe i Paris såg 8 à 10 blinda med brillor
utan glas och äfven på annat sätt utstyrda stå framför
notställ med uppslagna musikalier, utförande den mest
missljudande symfoni, hvilket syntes mycket roa de
närvarande. En helt annan känsla väcktes hos Haiiy,
och han fattades af tanken på möjligheten att till
dessa olyckligas bästa bringa till användning de medel,
af hvilka de nu gjorde endast ett synbart och löjligt
bruk, och fick härmed själfva grundtanken för
blindundervisningen, nämligen att låta känselsinnet
träda i synsinnets ställe.

En följd häraf blef en anstalt, efter hvilkens mönster
snart blindinstitut i England och Tyskland uppstodo,
och hvilkas sträfvan allt mer gick ut på att
meddela ej blott undervisning i praktiska värf, utan
äfven bokliga kunskaper och verklig allmänbildning.

Banbrytaren med afseende på blindundervisning
i vårt land är protokollsekreteraren Per Aron Borg,
som 1807 började meddela undervisning åt ett i
hans familj upptaget ungt, begåfvadt, blindt fruntimmer.
Resultaten väckte uppmärksamhet, fäste vederbörandes
uppmärksamhet å Borg och hans verk,
allt flere strömmade till i och för undervisningen,
han erhöll statsanslag, ett institut bildades. Det
förlades 1812 till öfre Manilla å Djurgården vid
Stockholm. Trots talrika gåfvor, bl a. 14,000 rdr
banko af d. v. kronprinsen, hade institutet dock att
kämpa med betydliga ekonomiska svårigheter. På
grund häraf och erfarenheten att det vore olämpligt
att blind- och döfstumundervisningen förenades,
upphörde om några år de blindas intagning.

Folkskolestadgan 1842 väckte sedan tanken på
nödvändigheten af anstalter äfven för de blinda
barnens undervisning, och 1844 beviljades 5,000
rdr af riksdagen till understöd åt en under Manilla
instituts styrelse ställd särskild undervisningsanstalt
för blinda, till hvilken Oscar I skänkte lägenheten
öfre Manilla. Oaktadt dessa framsteg hämmades
emellertid blindundervisningens utveckling af att
den stod vid sidan af döfstumundervisningen vid
Manilla, som där förblef skötebarnet. Så fortfor
det till nyåret 1879, då blindundervisningen skilldes
från Manilla och förlades till en särskild lokal i
hufvudstaden, där den förblef till 1888, då den
öfverflyttades till Tomteboda.

Enligt en 1877 tillsatt kommités förslag för
fullständigt ordnande af blindundervisningen skulle tre
slags anstalter upprättas i detta syfte, nämligen
blindskolor för de yngre och institut för de äldre
barnen samt handtverksskolor för dem, som mistat
synförmågan vid mognare ålder, hvilket förslag 1883
antogs, och medel anslogos till en blindskola i Vexiö,
som började sin verksamhet 1884, alltså jämnt 100
år efter upprättandet af den första undervisningsanstalten
för blinda.

Blindskolan i Vexiö blef alltså den första i vårt
land för yngre blinda
. I maj 1893 inlämnades till
k. m. förslag till ordinarie stat, och framhöll styrelsen
samtidigt behofvet af en särskild byggnad
för skolan. Sedan 1896 blindundervisningen genom
särskilda författningar blifvit fullständigt ordnad,
beviljades 1898 till blindskolans i Vexiö byggnad
117,000 kr., och hade stadsfullmäktige redan 1895
beslutit lämna fri byggnadstomt. I sin helhet
betingar byggnaden 150,000 kr.

*



Det ståtliga och tidsenligt inredda institutet
invigdes fredagen den 11 dennes, då dess föreståndare
rektor G. A. Lyberg höll ett ytterst sakrikt
och intressant föredrag om blindundervisningens
historiska utveckling, ur hvilket vi tillåtit oss
utdraga ofvanstående, hvarefter talarestolen bestegs
af biskop Lindström, som höll ett högstämdt, varmt
och af innerlig religiös känsla buret invigningsföredrag.

Han slutade med att viga huset in i Herrans
namn och att bedja Gud gifva sin rika välsignelse
och sin nåd till allt arbetet och dess frukter.

Ske alltså!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:37:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/3/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free