- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 3 (1901/1902) /
165

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11. Den 15 December 1901 - Stenbocksstatyns aftäckning i Helsingborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

STENBOCKSSTATYNS AFTÄCKNING I HELSINGBORG.

Nära 200 år efter det minnesrika slaget vid
Helsingborg, aftäcktes den 3 dec. på
stadens Stortorg en minnesstod öfver segraren i denna
strid, Magnus Stenbock, – en historisk fest, hvars
betydelse för hela vårt land knappast behöfver
påvisas.

Dagen ingick i Helsingborg med gråa skyar
och regntung luft, som dock fram på dagen gåfvo
vika för en något mera gladlynt himmel. Redan
tidigt på morgonen voro stora skaror i rörelse på
gator och torg. Staden hade ifört sig en rik
flaggskrud. Kl. 8 på morgonen utfördes musik från
rådhustrappan af husarregementets musikkår, kl.
11 hölls predikan i stadens båda kyrkor och kl. 1/2 1
började aftäckningshögtidligheterna. Torget och
alla öppna platser i närheten af statyn voro vid
denna tid fyllda af människor. En truppafdelning
gjorde paradtjänst, under det ett detachement
artilleri placerats på höjden vid Kärnan.
Helsingborg–Landskrona nation af Lunds studentkår hade
infunnit sig med sin fana samt universitetets standar.
Bland de närvarande märktes Stenbocks ättlingar,
grefvarne Otto och Magnus Stenbock, länets
höfding Dickson, Lunds universitets rektor prof. Blix,
Helsingborgs stads mera framstående män samt ett
stort antal af provinsens honoratiores.

Sedan en större manskör, ackompagnerad af
regementsmusiken, sjungit Aug. Körlings för
aftäckningen komponerade kantat med ord af Daniel
Fallström, framträdde Stenbockskommitténs
ordförande ryttmästare Wennerberg och anhöll att
landshöfdingen ville bjuda täckelset falla.
Omedelbart därpå hördes kanonernas dån från Kärnans
höjdplatå, fanfarer smattrade, stadens kyrkklockor
började sjunga sin högtidliga sång, trupperna skyldrade
gevär och Magnus Stenbocks ståtliga ryttarstod i
mattskimrande brons stod där stolt och ståtlig.
Landshöfdingen utbragte ett lefve för
fältmarskalkens minne, och folkmassan svarade med rungande
hurrarop. Därpå höll professor M. Weibull från
Lund ett till form och innehåll fullödigt minnestal
öfver Magnus Stenbock såsom krigare, ämbetsman
och människa. Efter aftäckningen var stor middag
anordnad, hvarvid telegrafiska hälsningar afsändes
till konungen och kronprinsen, från hvilka ingingo
svarstelegram. På kvällen var staden praktfullt
illuminerad, hvarjämte ett större fackeltåg var
anordnadt till den store fältmarskalkens ära.

*



Den första tanken på en staty öfver Magnus
Stenbock uttalades af konung Gustaf IV Adolf, då
adeln, med anledning af den 1807 genomförda
jordindelningen på landet, uppvaktade konungen
och bad att få resa hans staty. Härpå svarade
konungen, att åt honom finge de ej resa någon
staty, men ville de resa någon minnesstod, så
borde det ske åt Magnus Stenbock, och att den
i så fall skulle ha sin plats där, hvarest han genom
sitt hjältedåd räddade Skåne åt Sverige.
Afsevärda summor tecknades också för detta ändamål,
men omsider förföll idén, och pengarne användes
på annat håll.

Minnet af det för Sveriges historia så
betydelsefulla slaget fortlefde dock, särskildt i Helsingborg,
och blef där år 1860 hugfäst genom resandet af
en enkel sten på den forna valplatsen vid
Ringstorp. Denna sten, som ännu står kvar, och till
hvilken sedan under en följd af år helsingborgarne
med sin skarpskyttekår i spetsen på »Stenbocksdagen»,
den 28 februari, företogo ett hyllningståg;,
bär endast inskriften M. S. 1710 samt i mindre
stil årtalet 1860.

Foto. Rangnitt, Helsingborg.
DEN NYA MAGNUS STENBOCKSSTATYN I HELSINGBORG.

På 1840-talet satte sig några för fosterlandets
stora minnen nitälskande män i spetsen för en
insamling i syfte att upprätta ett värdigare
monument öfver Stenbocks och hans» getapågars»
hjältebedrift. Listor utsändes öfver allt Sveriges land,
och år 1886 hade man på detta sätt insamlat
omkring 9,000 kr. Den önskan, som nu från flera
håll uttalades, nämligen att resa en staty öfver
fältmarskalken, kunde emellertid ej med dessa
medel förverkligas. Man beslöt därför att göra
ytterligare ansträngningar för att hopbringa
det erforderliga beloppet, och i spetsen för
denna sträfvan ställde sig ryttmästaren S. A.
Wennerberg
, hvilken sedan med aldrig
slappnande energi arbetat för detta mål. Han
lyckades ock vinna så mångas intresse och

RYTTMÄSTARE S. A. WENNERBERG,
hvilkens kraft och energi
åstadkommit insamling af medel till
statyns resande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:37:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/3/1105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free