Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 11. Den 15 December 1901
- Nobelprisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NOBELPRISEN.
Vi meddelade i denna årg. n:o 9 porträtt
och biografier af tvenne män, som af
ryktet utpekats såsom blifvande
innehafvare af nobelprisen för fredssträfvanden
och litteratur respektive, nämligen Henry Dunant
och Sully Prudhomme. Då detta skrifves ha till
Stockholm anländt trenne fräjdade vetenskapsmän,
hvilkas namn äfven nämnts i samband med
Nobelprisen, och hvilka därför med största
säkerhet kunna antagas bli pristagare, nämligen
Röntgen, Behring och van’t Hoff.
*
Wilhelm Konrad Röntgen är född i Lennep
i Rhenprovinsen d. 27 mars 1845, promoverades
till doktor i Zürich 1869, blef assistent hos
den berömde fysikern Kundt, docent i Strassrburg
1874 samt har därefter varit professor vid
flera tyska mindre universitet, såsom i Giessen
och Würzburg. Han har utfört en mängd viktiga
och noggranna fysikaliska undersökningar,
bland hvilka de mest bekanta före 1895 voro
hans försök angående lösningars förhållande
under starkt tryck. Emellertid var R. skäligen
obekant, till dess han i slutet af nämda
år gjorde den oerhördt uppseendeväckande
upptäckten af de efter honom upp kallade
Röntgenstrålarne, som med ens förskaffade honom
de främsta hedersplatser inom den lärda världen
och en mängd pris och belöningar.
Sedan 1899 är han medlem af Svenska Vetenskapsakademien.
Efter foto.
WILHELM KONRAD RÖNTGEN.
*
Jacob Hendrik van’t Hoff är född i Rotterdam
1852. Han studerade dels vid holländska universitet,
dels i Bonn och Paris hos Berthelot samt blef 1878
professor i kemi vid Amsterdams och 1895 vid Berlins
universitet. Redan 1875 ådrog han sig uppmärksamhet
genom sin berömda »Chimie dans l’espace», hvarefter
han författat ett antal arbeten, som i högst väsentlig
grad bidragit till den storartade utvecklingen af den
fysiska kemien, inom hvilken nu hans namn måhända är
det allra främsta.
Han är sedan 1892 ledamot af Svenska Vetenskapsakademien.
Efter foto.
JACOB HENDRIK VAN’T HOFF.
*
Emil Behring är namnet på den man,
hvilken man främst tilllägger äran af att ha
funnit anti-difteriserum. Han föddes år 1854 i
Hausdorf nära Deutsch-Eylau. Sina medicinska
studier gjorde han vid
militärläkareundervisningsanstalten vid
universitetet i Berlin och promoverades år 1878
till doktor. Såsom militärläkare fortsatte han
sina vetenskapliga forskningar under ganska
besvärliga förhållanden, hvarutinnan
dock en vändning inträdde, när han år 1889
blef Kochs assistent vid hygieniska institutet i
Berlin. Han gjorde sig härstädes snart bemärkt
och erhöll år 1893 professors namn samt kallades
följande år till professor vid universitetet i Halle.
Efter foto.
EMIL BEHRING.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Dec 21 14:37:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/3/1112.html
