Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 16. Den 19 Januari 1902 - En gammal kungsgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
EN GAMMAL KUNGSGÅRD.
AF GÖSTA GEIJER.
»Olof Trätäljas ande
lefver ännu i Värmland»,
har en af dess ädlare söner
yttrat, därmed åsyftande, att
yxan i värmländska skogarne
bedrifver sitt arbete i våra
dagar med samma verksamma
ifver, som då kung Trätälja
där först bröt väg och röjde
bygd.
Men å en ort, där yxan
numera har föga att beställa,
enär ingen skog –
åtminstone ej i vidsträcktare
mening – där fins att afverka,
ligger dock den plats, som
mer än någon annan i
Värmland befäster minnet af Olof
Trätälja.
Den är själfva hans gamla
kungasäte, Hjelleskate,
beläget å Värmlandsnäs några
mil söder om Seffle köping
på en höjd alldeles invid
Vänerns strand.
Om gårdens märkliga
namn mäler sagan:
Konung Trätälja hade en
dotter, Åsa. Om henne
rivaliserade tvänne norska
prinsar Hjali och Skate. Ingen
af dem ville ge vika i sina
anspråk på hennes hand,
hvarför det kom till en tvekamp
dem emellan å en
närbelägen ö, Bärön, därvid båda
stupade. Ett stenkummel
anger nu platsen, där striden
pågått. Men å fastlandet
midt emot anlade Trätälja
sin kungsgård, och
uppkallade den efter de båda
prinsarne Hjaliskate, hvilket
namn under tidernas lopp
förändrats till det nuvarande.
Att sagan ej saknar en
viss innebörd af sanning,
därom vittna de många
fornminnen såsom stenyxor,
stenknifvar, fragmenter af
hjälmar, sköldar, brynjor, som
blifvit funna i jorden vid det omnämnda kumlet,
å själfva sätesgården och åkerfälten närmast
omkring.
Mera sagolikt låter däremot det i Fernows
från trycket utgifna arbete förekommande, såsom
notoriskt angifna meddelande, att från detta
herresäte härstamma de flesta i Europa regerande
furstehus.
Han har dock med ett långt släktregister ända
från Trätälja framlagt en för saken bevisande
detaljring.
Stället, frälse säteri sedan sekler tillbaka, har
haft många växlande egare.
Foto. Ludvig Åberg, Seffle.
SPÖKEKEN VID HJELLESKATE, året om löfklädd.
De, i hvilkas besittning det längst varit, äro
släkterna Roos af Hjelmsäter<footnote>Ej Ros, som nyligen i en i HVAR 8 DAG införd skiss »Hvinande Storm» blifvit af mig uppgifvet. G. G.</i>
och Geijer, den
senare tills för några år sedan i nära ett halft sekel.
Ett stycke från den Rooska manbyggnaden,
som nedbrann på 182O-talet, uppförde 1859
löjtnanten och riddaren Karl Henrik Geijer en ny,
(den å illustrationen synliga) som lärer ligga just
på den plats, där den ursprungliga, gamla
kungaborgen anses hafva varit belägen.
Naturligtvis har Hjelleskate som alla andra
gamla herresäten sitt intressanta spökeri. Som en
gemensam specialitet för dem enligt gammal
tradition synes detta vanligen vara en – hvit dam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
