Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 20. Den 16 Februari 1902 - Herman Juhlin-Dannfelt - Artur Hazelius' graf å Skansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HERMAN JUHLIN-DANNFELT.
MED ANLEDNING AF 50-ÅRSDAGEN.
»Modernäringen» har det svenska landtbruket
blifvit kalladt. Det är dock mycket möjligt,
att denna modernäring, i trots af dess stora
betydelse, icke bedrifvits och icke bedrifves så
intensivt och praktiskt, som sig borde, och skälet härtill
är kanske, att svenskarne i allmänhet vilja komma
alltför fort till målet. De vilja hastigt göra
eröfringar, men gifva sig icke tid till planmässigt och
långsamt gifvande arbete. Och detta gäller
särskildt om vår tid.
En man, som mer än de flesta gjort sig
förtjänt om det svenska landtbrukets rationella
förkofran, är professor Juhlin-Dannfelt, hvilken, som
bekant, är föreslagen till Landtbruksakademiens
sekreterare efter professor Lovén och med all
säkerhet kommer att blifva dennes efterträdare.
Herman Julius Juhlin-Dannfelt är son till
agronomen, sedermera landtbruksföreståndaren,
intendenten vid Landtbruksakademiens experimentalfält,
svensk-norske generalkonsuln i Helsingfors och
London m. m. C. Juhlin-Dannfelt.
Född i Edeby invid Drottningholm,
genomgick J.-D. Nya elementarskolan i Stockholm, där
han 1871 blef student. Han studerade sedermera
vid Uppsala universitet, aflade 1876
fil.-kand.-examen, 1881 fil.-lic.-examen och promoverades 1882
till fil. d:r.
Vintern 1872–73 tjänstgjorde den unge
mannen som assistent vid Ultuna landtbruksinstituts
laboratorium samt var 1873 sekreterare vid svenska
afdelningen af världsutställningen i Wien. Åren
1878, 1879 och 1888 beklädde J.-D. posten som
extra geolog vid Sveriges geologiska
undersökning och blef 1881 ordinarie elev vid Ultuna
landtbruksinstitut, hvarifrån han utexaminerades 1882.
Från och med detta år har J.-D. uteslutande
egnat sig åt det svenska landtbruksväsendets
framgång. Han var 1882–83 lärare vid Malmöhus
hushållningssällskaps landtbruksskola å Oregård,
1883–85 vikarierande hufvudlärare i orgonisk och
ogrik-kemi samt geologi vid Ultuna och 1884–85
lärare i mejerikemi vid därvarande högre
mejeriskola. Från sistnämda år till 1892 förestod J.-D.
Kopparbergs läns landtbruksskola å Vassbo och var
under åren 1888–92 Kopparbergs läns
hushållningssällskaps sekreterare, hvarjämte han 1890 förestod
länets frökontrollanstalt. Sedan 1892 har J.-D.
varit lektor i jordbrukslära och jordbruksekonomi
vid Ultuna landtbruksinstitut samt institutets rektor
och sedan 1896 äfven sekreterare hos institutets
styrelse.
Att J.-D. utsetts till prisdomare vid flere
utställningar är själfklart. 1895 blef han ledamot af
Landtbruksakademien och erhöll 1897 professors
namn, heder och värdighet.
J.-D. företog 1880 med understöd af Vet.-Akad.
en algologisk studieresa i Sverige, reste 1876 i
Förenta staterna samt företog 1884 med
statsstipendium en agronomisk studieresa i Danmark,
Tyskland, Holland, Frankrike och England samt
1889 och 1894 till Tyskland och England.
Bland J.-D.:s af trycket utgifna arbeten
märkes Jordbrukarens handlexikon, 1885–86, ett
synnerligen nyttigt arbete. J.-D. har för öfrigt en
mängd skrifter rörande Ultuna och verksamheten
därstädes, har i »Uppfinningarnes bok», 2:dra
upplagan af år 1899, författat större delen om
jordbruket i afdelningen landthushållning, har skrifvit
uppsatser i »Bihang till K. Vet.-Akad. :s handlingar»,
i »K. Landtbruksskola handlingar och Tidskrift»,
i »Tidskrift för Landtmän», o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
