Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 21. Den 23 Februari 1902 - Johan Henrik Antenor Nydqvist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JOHAN HENRIK ANTENOR NYDQVIST.
EN SVENSK STORINDUSTRIENS MAN.
Vi meddela i dagens nummer bilden af en af
grundläggare och skaparen af Nydqvist &
Holms verkstäder i Trollhättan, ingeniör Johan
Henrik Antenor Nydqvist, som den 31 sistlidne
januari ingick i sitt 86:te år. Han föddes i
Stockholm nämnda dag 1817 och föräldrarne voro
chirurgie magistern Herman Nydqvist, läkare i
Botkyrka och Salems församlingar samt vid Tumba
pappersbruk och Elisabeth Kristin Nordqvist.
Efter att hafva erhållit undervisning först i
hemmet och sedan i en helpension i Fogelsta gård
i grannsocknen Salem, sändes han till Stockholm.
Här genomgick han Jakobs skola och därpå
dåvarande Teknologiska Institutet, hvarifrån han
erhöll afgångsbetyg hösten 1833. I hög grad
arbetssam sträfvade han tidigt för att försörja sig själf
samt erhöll i januari 1834 anställning vid ett under
anläggning varande spinneri i Mölndal, hvilken
befattning han bibehöll till våren 1836. Tillsammans
med sin äldre broder, som på denna resa dog
under första uppehållet i Chemnitz, begaf han sig då
till utlandet och arbetade i åtskilliga verkstäder i
Sachsen, Österrike, Schweiz och Elsass, hvarefter
han, erbjuden verkmästareplatstn vid Brefvens bruk
i Nerike, antog detta erbjudande och återvände till
fäderneslandet. Vid Brefvens bruk stannade han
till våren 1847, då han tillsammans med en kamrat
från Teknologiska Institutet, I. M. Lidström, och
C. O. Holm, hvars bekantskap blifvit gjord under
vistelsen i Mölndal, öfverenskom bildandet af en
egen verkstad, som efter flere förslag förlades till
Trollhättan och från en mycket ringa början
småningom utvecklat sig till en af de största verkstäder
i landet, i hvarje fall den största privata verkstad.
Då Lidström hastigt bortrycktes under 1850
års kolerafarsot, öfvertogs firman och verkstaden
af Nydqvist och Holm och, sedan den senare år
1871 utträdde ur firman, af Nydqvist ensam.
Från början delade Nydqvist och Lidström
den tekniska ledningen af affären men vid den
senares frånfälle öfvergick den helt och hållet och
vid Holms utträdande skötseln af det hela på
Nydqvist ensam. Under hans insiktsfulla ledning har
verkstaden utvecklat sig till hvad den nu är och
då sålunda hans verksamhet sammanfaller med
verkstadens utveckling, torde den förre bäst
framställas genom en kortfattad beskrifning af den
senare.
NYDQVIST & HOLMS VERKSTÄDER I TROLLHÄTTAN: Tender- och Ramverkstaden.
Som ofvan nämnts grundlades verkstaden 1847
och hade för ändamålet af Nya Trollhätte
Kanalbolag på perpetuelt arrende upplåtits ett mindre
område på kanalens västra sida. Här uppfördes
den första byggnaden, i hvilken inrymdes förutom
de få maskiner, som funnos och delvis förfärdigats
på platsen, gjuteri, smedja, plåtslageri m. m. samt
ett mindre kontorsrum och boningsrum, där ägarne
denna tid bodde.
Tillverkningen utgjorde hufvudsakligen
gjutgods och maskineri för kvarnar, sågar, grufdrift
o. d. samt turbiner.
Så småningom skedde den ena mindre
utvidgningen efter den andra och tillverkningen af
ofvannämnda saker ökades ständigt, och så beställdes
1864 af Uddevalla–Vänersborg–Herrljunga
järnväg det företa lokomotivet, som erhöll namn:t
»Trollhättan», och hvilket ända till järnvägens
ombyggnad, som skedde för ett par år sedan, varit i
tjänst. Vid ombyggnaden, då lokomotivet ej med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
