- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 3 (1901/1902) /
2

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 22. Den 2 Mars 1902 - Magnus Ragnar Bruzelius d.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

MAGNUS RAGNAR BRUZELIUS, d.

En af Stockholms äldre mera kände läkare har gått
ur tiden: f. öfverläkaren vid Serafimerlasarettet,
professorn i medicin vid Karolinska institutet, Magnus
Ragnar Bruzelius, afled den 17 februari i Stockholm
efter en längre tids aftynande.

Professor Bruzelius var i sin krafts dagar en
af hufvudstadens mest kända personer. Alla hade
reda på den store, brede mannen med den skånska
brytningen, hvilken hördes på långt håll. Och från
när och fjärran kommo patienterna, framför allt de
bröstsjuka, för att låta sig undersökas af professor
Bruzelius, hvilken hade stort rykte om sig att vara
en ovanligt skicklig diagnostiker. Denna hans
utomordentliga förmåga lär bland annat ha berott på
hans skarpa hörsel, som tillät honom att ytterst
noga höra tecknen till de sjukliga förändringarne i
lungorna.

Hur kom det sig, att allmänheten betraktade en
nu snart försvunnen tids läkare med andra ögon,
än våra dagars, att läkarne för tjugo à trettio år
sedan voro något för mer än andra människor –
och att husläkaren i de flesta fall var en familjens
vän? Det förra härledde sig nog därifrån, att
vetenskapen ännu icke var så populariserad, utan ännu
hade öfver sig något visst hemlighetsfullt
imponerande, hvilket dock i själfva verket alls icke
befrämjade själfva vetenskapen, men väl gåfvo dess
idkare, och däribland kanske i främsta rummet de
latinskrifvande doktorerna, en nimbus. Det senare
kom sig kanske af, att den tidens läkare icke hade
så brådt som vår tids, brådt att följa med det allra
senaste rönet å det vetenskapliga området, brådt att
följa med i konkurrensen sins emellan, och att på
den tiden icke funnos så många specialister som nu.
Till husläkaren vände man sig, antingen det gällde
något in- eller utvärtes, bröstet, magen eller hufvudet.
Och husläkaren blef, som sagdt, en vän i familjen.

Ragnar Bruzelius var en sådan person, till
hvilken patienterna hade oinskränkt förtroende och hvari
de, på goda skäl, sågo en vän, som ville dem allt
godt. Och i sin egenskap af lärare var professor
Bruzelius lika högt skattad af sina lärjungar, som
han förstod att intressera på ett ovanligt sätt. Han
var visserligen icke den djupe, spekulativt anlagde
vetenskapsmannen, som längtade efter nya
eröfringar och ledde lärjungarnes blickar hän mot det
hittills outforskade. Men han var i stället en
synnerligen praktiskt anlagd person, som visste att bilda
i sin tur praktiska, kloka läkare, och som gjorde
sakerna intressanta och njutbara för eleverna, icke
minst genom den humor han inlade i sina
föredrag och förklaringar. Och när han gjorde ronden i
lasarettet, omgifven af sina lärjungar, voro de sjuka
för honom icke blott »försöksobjekt», utan nödstälda
människor, som behöfde läkarehjälp. Man kan
förstå, hvilket inflytande detta professorns sätt att
behandla sjuklingarne skulle ha på de unga
läkarkandidaternas sinnen.

Ragnar Bruzelius tillhörde den sedan midten af
1600-talet kända smålandssläkten Bruzelius, hvilkens
flesta medlemmar under de två senaste århundradena
varit bosatta i Skåne. Släktnamnet är taget af
hemmet Brusås i Hongers socken af Östbo härad
och Jönköpings län, där stamfadern Lars Nilsson
var bonde.

Bruzelius föddes den 4 juni 1832 i Löderup i
Kristianstads län, son af prosten fil. doktor Magnus
B. och Sofia Wilhelmina Johansson. Efter att ha
genomgått Lunds katedralskola blef han vid 16 års
ålder student i Lund, fil. kand. 1853 och promoverad
till fil. doktor samma år. Påföljande år disputerade
han för docentur och utnämndes 1855 till docent i
zoologi i Lund samt uppehöll följande vårtermin
professuren i samma ämne vid universitetet. Åren
1856–57 ägnade han sig åt studier af anatomi vid
Karolinska institutet under professor Anders Retzius’
ledning. År 1859 disputerade han för adjunktur i
zoologi vid Lunds universitet och uppfördes 1860
å förslag till densamma. Han lämnade emellertid
detta vetenskapsområde, där han dock – särskildt
hvad studiet af crustaceerna beträffar – inlagt
betydande förtjänst, för att definitivt ägna sig åt
läkarebanan. År 1860 aflade han sålunda med.
kand.-examen, blef med. licentiat 1862, disputerade för
med. doktorsgraden 1863 och blef med. doktor 1864.

Allt från början af sin läkarebana var Bruzelius
fäst vid Serafimerlasarettet. År 1862 blef han
amanuens vid dess medicinska afdelning och
påföljande år underläkare samt t. f. biträdande
öfverläkare. Tillika blef han docent i medicin vid
Karolinska institutet och bestred de till medicine
adjunkturen vid institutet hörande föreläsningar och
kliniska undervisning, till dess han 1864 utnämndes
till ordinarie med. adjunkt. Samma år blef han
biträdande öfverläkare vid Serafimerlasarettet, där
han 1877 blef öfverläkare, i hvilken befattning
han kvarstod under 20 års tid till 1897. Under
olika perioder i midten af 1870-talet förestod B.
professuren i medicin vid Karolinska institutet,
till dess han 1877 utnämndes till ordinarie
innehafvare af denna professur. Äfven från denna
befattning tog han afsked 1897. År 1880 kallades
han till konungens läkare, från hvilken befattning
han på begäran erhöll afsked vid 1897 års slut
och 1890 till ledamot af Vetenskapsakademien. Allt
sedan lifförsäkringsaktiebolaget Nordstjernans
stiftande 1871 har han varit dess öfverläkare.
Direktionen öfver gymnastiskt-ortopediska institutet har
B. tillhört under en lång följd af år, däraf under
en lång tid i egenskap af ordförande.

Utom några vetenskapliga afhandlingar
återfinner man en mängd uppsatser af Bruzelius’ hand
i Svenska läkaresällskapets förhandlingar, Nordiskt
med. arkiv, Hygiea, Vetenskapsakademiens
handlingar m. m. Han har äfven under många år
deltagit i redigerandet af såväl Hygiea som Nordiskt
med. arkiv. Bland de utmärkelser, som kommit
B. till del, må nämnas, att han var innehafvare
af konung Oscars jubileumstecken, kommendör af
Nordstjerneorden, 1:sta klass, och kommendör med
stora korset af Vasaorden. Vid
lifförsäkringsaktiebolaget Nordstjernans 25-årsjubileum 1896
öfverlämnades till Bruzelius en af professor Lindberg
öfver honom präglad medalj i guld. Professor
Bruzelius’ lärjungar ha låtit måla hans porträtt, som
är uppsatt i Serafimerlasarettets medicinska
afdelnings föreläsningssal.

Professor Bruzelius var gift två gånger, första
gången 1871 med Christina Helena Kempe, död
1879, och andra gången 1882 med sin första
hustrus halfsyster, Lotty Henriette Kempe, bägge
döttrar af grosshandlanden och bruksägaren J. C. C.
Kempe och dotterdöttrar till Frans Michael Franzén.
Utom maka efterlämnar professor Bruzelius en
13-årig dotter.

Genom giftermål erhöll professor Bruzelius stor
förmögenhet, och han hade af sin praktik en
betydande inkomst, så att han till sist var en mycket
rik man. Han bistod äfven, när så behöfdes, af
sin förmögenhet det uppväxande läkaresläktet. Bland
namnen å framstående svenska läkare intager den
nu aflidnes sin gifna plats.

-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:37:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/3/2202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free