Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 30. Den 27 April 1902 - Grefve Carl Gustaf Wrangel, en af Sveriges främste hästkännare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lördagen den 19 april öppnades officielt den
nionde hästutställningen i cirkusbyggnaden å
Djurgården vid Stockholm.
Dessa hästutställningar ha blifvit något, som
fängslat hela hufvudstadens och en stor del af det
öfriga landets intresse. Medan de årliga
kapplöpningarne i hufvudstaden aldrig lyckats tilldraga sig
uppmärksamhet från några bredare lager – af skäl,
som vi här icke kunna ingå på – har den
uppvisning, som alltid äger rum på den i tiden för
hästutställningen ingående söndagen, och som har till
skådeplats den framför cirkusbyggnaden belägna
»Slätten», blifvit helt populär, och man kan säga, att
hela Stockholm då vallfärdar den korta biten ut
till Djurgården för att taga i betraktande de
eleganta privatekipage af olika slag, de hyrkuskvagnar,
droskor eller arbetsåkdon, hvilka, glänsande som
eljes aldrig på året, köras omkring i vidlyftiga cirklar.
Den årliga hästutställningen i Stockholm
omfattar nu mera både afvelsdjur, rid-, vagns- och
arbetshästar samt remonter, ja äfven åsnor! Äfven
förekomma prisridningar och prishoppningar, och vid de
offentliga uppvisningarne i cirkus visa äfven damer
prof på enskild ridning, kadriljridning och
hindertagning. Hästutställningarne äro sålunda förenade
med verkliga »concours hippiques» och äro så
omväxlande och roande som möjligt. Vid sidan af det
först och främst nyttiga elementet ingår ett visst
pittoreskt nöjeselement. Ja, i år har till och med
ett hästlotteri förekommit. Är det då underligt, om
dessa högtider äro så ovanligt lyckade och om
deras succés synes öka sig år från år?
Det har tyckts HVAR 8 DAG på sin plats,
att i samband med de lyckade bilder från
hästutställningen, som ses i vår ständigt aktuella
tidskrift, på första sidan framvisa det vackra
porträttet af grefve Carl Gustaf Wrangel, hvilken,
som bekant, är en af vårt lands allra främsta
hippologer, och med all säkerhet den, som är mest känd,
ty grefve Wrangels berömdhet sträcker sig öfver en
stor del af Europa. Och denna ryktbarhet har han
vunnit icke blott genom sina vidsträckta och
långvariga resor och därigenom att han så länge varit
bosatt och verksam i utlandet, utan äfven genom
sina skrifter, bland hvilka i främsta rummet
märkes hans stora »Handbok för hästvänner», som på
svenska utkom 1887–88 och, öfversatt på tyska,
inom kort tid upplefde icke mindre än tre
upplagor. Denna handbok har blifvit kallad ett »klassiskt»
verk och grefve Wrangel har förvisso med detta
arbete lagt i dagen så väl de mest omfattande
kunskaper inom facket, som stort skarpsinne och
mycken oräddhet gentemot förutfattade
slentrianmässiga meningar.
Carl Gustaf Otto Kristian Wrangel,
son af f. d. ministerresidenten grefve Anton Rem
hold Wrangel, är född den 4 april 1839 i
Hamburg. Han blef 1855 kadett vid Karlberg och 1859
underlöjtnant vid ett linieinfanteriregemente. Grefve
Wrangel deltog under denna sin krigaretid i slaget
vid Solferino. Han tog afsked 1863, blef 1868 svensk
kammarherre och var under 1868–78 redaktör af
»Tidning för hästvänner».
Från och med nu var grefve Wrangel invigd åt
skriftställarens mödosamma, men dock i vissa
afseenden tacksamma bana. 1879–81 var han redaktör
af »Sporren», 1879–83 af »Smålands Allehanda», och
en tid 1884 tjänstgjorde den ovanligt skicklige och
energiske mannen som souschef i »Dagens Nyheter».
Under åren 1889–94 var han korrespondent till
Stockholms Dagblad och uppehöll sig då bland annat på
Balkanhalfön – 1885 utkom hans pigga och
underhållande arbete »Från civilsationens utkanter, skizzer
från Balkanhalfön, skrifna under ett besök hos folk
och furstar i Rumänien, Bulgarien och Serbien» –
och 1885–86 skref han korrespondenser äfven till
»Neue Freie Presse».
Grefve Wrangel var vidare 1888–90 redaktör af
»Hippologische Revue» i Stuttgart och af »Der Sporn»
samt 1890–91 af »Die Sport-Welt» i Berlin.
Sedermera blef han framför allt praktisk hippolog, i
det att han 1892–95 var ledare af en mängd ungerska
privatstuterier och 1894–96 tjänstgjorde som ledare
för ett kapplöpningsetablissement i Hoppegarten i
Mark Brandenburg.
Följande år inträdde grefve Wrangel i
»Svenska Dagbladets» i Stockholm redaktion som chef för
utrikes- och sportafdelningarne, på hvilka poster
han utvecklat ett ihärdigt arbete och i sin mån
bidragit till denna tidnings framgång. Han har helt
nyligen dragit sig tillbaka från sin
tidningsmannatjänst för att bosätta sig å en egendom i Småland
och för öfrigt ägna sig åt sin första och sista stora
kärlek – hippologisk verksamhet.
Redan 1897 blef han för öfrigt utsedd till
ordförande i 1:sta och 4: de distriktens nämder för
prisbelönande af hästar och till suppleant i
stuterikommittén, och han har på de senare åren haft
många viktiga uppdrag beträffande anskaffandet af
för Sverige lämpliga hästar.
En ständigt verksam, i ovanlig grad energisk, i
tal och skrift slagfärdig man, en auktoritet i allt
hvad som rör den hippologiska världen och en
mångsidigt bildad, särdeles språkkunnig man med ett
elegant uppträdande – allt detta är grefve Carl Gustaf
Wrangel!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
