- Project Runeberg -  Hvar 8 dag / Årg. 3 (1901/1902) /
491

(1899-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 31. Den 4 Maj 1902 - I ballong

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det blåser för närvarande, kan man säga, friska
vindar inom luftseglingsvärldep. Santos-Dumont
håller ju allt fortfarande på med sina experiment
beträffande ett styrbart luftskepp och tyckes verkligen ha
kommit målet ett stycke närmare, än någon före honom.
Men problemet är dock ännu icke löst. Först när ett
luftskepp, en verklig maskin, med 20 à 30 meters fart
pr sek., blifvit konstrueradt, kan människan, oberoende
af vinden, röra sig i rymden. Tager man ballongen
med i räkningen, såsom Santos-Dumont m. fl. gjort,
kan man däremot aldrig erhålla en i falla väder styrbar
farkost, ty ballongens motståndsyta mot vindtrycket
blir alItid så stor, att maskinkraften icke räcker till
att drifva fram den med tillräcklig hastighet Därför
måste man afstå från ballongen, om man vill åstad
komma ett verkligt luftskepp.

Men luftballongen i och för sig kan vara mycket
bra, och luftseglingskonsten är för närvarande, som
sagdt, stadd i lifligt uppsving, icke minst i vårt
fädernesland. Detta kommer sig af, att luftballongen
blifvit ett värdefullt hjälpmedel i vetenskapens tjänst
Vetenskapen hyser på goda skäl vissa förhoppningar
om att medels luftballongens tillhjälp komma till
visshet i flere viktiga frågor. Hvad som icke minst
bidragit till att stadga dessa förhoppningar är, att man
lyckats åstadkomma små ballonger, som utan någon
besättning gå upp i luften till afstånd, där människan
icke skulle kunna lefva, och medföra själfregistrerande
meteorologiska och fysikaliska instrument för mätning
af temperatur, fuktighet, lufttryck, strålning o. s. v.
Naturligtvis kommer äfven fotografien här till stor
användning. Bland andra håller professor H.
Hildebrandson i Uppsala på med att anordna uppsändandet
af dylika ballonger i Sverige, och har en okänd
mecenat till detta ändamål anslagit 20,000 kr.

Man har äfven för den meteorologiska forskningen
användt olika slags drakar, hvarmed man uppnått en
höjd af 4,000 meter. I Stockholm ha åtskilliga lyckade
försök gjorts med drakar – och hade HVAR 8 DAG
pä sin tid (N:o 9:III) en bild, som visade drakars
uppsändande å Ladugårdsgärdet. Det är också meningen
att medföra drakar på de vetenskapliga hydrografiska
expeditioner, som äga rum i Sverige och Norge.

*

I Stockholm stiftades den 15 december 1900 Svenska
aeronautiska sällskapet, bestående af vetenskapsmän,
militärer, ingeniörer, fotografer m. fl. personer. Detta
sälIskap vill arbeta för, att äfven Sverige skall intaga
sin plats på ballongundersökningarnes område.

Sällskapet söker sålunda att få till stånd en frivillig
ballongkår, afsedd att vid ofred ställas till
krigsstyrelsens förfogande. Under de senare åren ha, som
bekant, de moderna arméerna skaffat sig serskilda
ballongkårer, då man naturligtvis på de höjder, hvartill man
kan komma med ballongernas tillhjälp, sättes i stånd
att öfverskåda fiendens och sina egna truppers
manövrer. Denna svenska ballongkår, sammansatt af för
saken intresserade och lämpliga personer, idel frivilliga
skulle i fredstid tjäna vetenskapen. Genom internationell
öfverenskommelse företages nämligen numera en gång
i månaden samtidiga ballongfärder från Paris, Berlin,
München, Wien, Warschau och Petersburg, hvilka
färder i regeln företagas med militärballonger.
Observationerna, som utföres pä dessa luftresor, få desto större
värde, ju flere platserna äro, från hvilka
ballongfärderna ställas, i det att resultaten sedan jämföras i en
gemensam byrå. Det vore nu meningen, att också
Sverige skulle deltaga i dessa upptäcksresor.

Men för att Svenska aeronautiska sällskapet skall
kunna gå i land med sitt dubbla syftemål, behöfver det
allmänhetens understöd, och sällskapet har nyligen
utfärdat ett upprop till allmänheten, om att denna skall
gifva sällskapet sitt stöd. Uppropet var undertecknadt
af d:r Nils Ekholm, sällskapets ordförande,
generalmajor Centervall, öfverstarne Sylvander och Bergman,
m. fl. personer. En af undertecknarne var HVAR 8
DAGS fotograf, hr O. Halldin, innehafvare af Axel
Lindahls fotografiaffär i Stockholm, och vi äro härmed i
tillfälle att lämna en bild, som tagits af honom vid en
bailonguppstigning.

*



Då det bör vara nog så intressant att finna sig
tillrätta på planen, ha vi angifvit några bemärkta
punkter, sålunda numrerade

1. Kungl. Biblioteket, (Humlegården).

2. Johannes kyrka.

3. Realläroverket.

4. Katolska Apost. kyrkan.

5. Vallhallavägen.

6. Sofiahemmet.

7. Idrottsparken.

8. Svea Artilleri kasern.

9. Lifgf. till häst kasern.

10. Värtahamnen.

11. Gustaf Adolfskyrkan.

12. Lidingöbro värdshus.

13. Kavalleri etabl.

14. Skogsinstitutet.

15. Svea & Göta Lifg. kaserner.

16. Veterinärinstitutet.

17. Karlavägen.

18. Stureplan.

19. Adolf Fredr. kyrka.

20. Östermalms kyrka.

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 21 14:37:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvar8dag/3/3109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free