Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 32. Den 11 Maj 1902 - Conrad Nordqvist. - Axel Nordqvist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En gedigen musiker och en gedigen man...
Huru än böljeslagen gå i den svenska
musikaliska världen, har förste hofkapellmästaren Conrad
Nordqvists kapacitet dock aldrig varit omstridd, utan
hans taktpinne har ständigt förmått att uppväcka
vackra stämningar och bifallsstormar.
Johan Conrad Nordqvist har, om någon,
passerat graderna. Han har gått långsamt, men
säkert framåt, tack vare sin stora begåfning och sitt
rastlösa arbete. Han har kanske aldrig bländat,
men det ljus han utsänder är icke desto mindre
klart. Hans genius brinner med en lugn och
ihållande låga.
Född den 11 april 1840 i Vänersborg, där
fadern var musikus, blef Nordqvist vid endast åtta
års ålder elev vid Vestgöta-Dals regementes
musikkår, hvilken den lille trumslagarepojken följde ut
i danska kriget 1848. Följande år blef han
nummerspel och fick 1855 hautboists namn, heder och
värdighet för sin ovanliga skicklighet.
Nordqvist antogs 1856 till elev vid
konservatoriet i Stockholm och förste violinist vid
Ladugårdslandsteatern, blef 1859 altviolist i
hofkapellet och 1862 musikanförare vid k. teaterns balett.
Vid 26 års ålder aflade Nordqvist examen som
organist, musikdirektör och musiklärare vid högre
läroverk och erhöll då det högsta betygsantal, som
dittills uppnåtts. Han blef därpå musikdirektör vid
Jönköpings regemente, hvars musikkår af honom
grundligt ombildades, samt sedan vid Marinregementet.
Under åren 1867–68 uppehöll Nordqvist sig
med statsunderstöd i Dresden och Berlin,
sysslande med komposition. Han blef 1870 ledamot af
Musikaliska akademien samt harmonilärare vid
konservatoriet, 1875 organist i Storkyrkan, 1876
kormästare vid k. lyriska scenen, 1879 andre samt
1885 förste kapellmästare och hofkapellmästare. 1888
öfvertog Nordqvist genom kontrakt med regeringen
ledningen af operan, hvilken, som man torde
erinra sig, hade att kämpa mot åtskilliga
svårigheter, men lämnade denna befattning 1892, i det
att han samtidigt utnämndes till förste
hofkapellmästare.
Nordqvist har äfven medhunnit att 1868–74
vara musiklärare vid Nya elementarskolan och
gymnasium samt 1886–89 dirigent för Musikföreningen.
Han uppträdde i forna dagar ofta på konserter,
mest i stråkkvartetter, där han helst spelade
altviolen.
Den talangfulle och energiske mannen har
äfven gjort sig bemärkt som kompositör. Han har
sålunda komponerat baletter, orkestersaker,
pianostycken, sånger, m. m., Den härliga »Sorgmarschen
vid Carl XV: s begrafning» torde vara den mest
kända af Nordqvists kompositioner.
Som orkesteranförare är Nordqvist lugn och
bestämd. Han ingifver en känsla af trygghet, och
hofkapellet har under hans ledning städse intagit en
hög ståndpunkt.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
