Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 33. Den 18 Maj 1902 - Erkebiskop Johan August Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En vacker vårafton för tre år sedan stod
Västgöta nation samlad under sin fana utanför ett hus
vid Kyrkogårdsgatan i Uppsala. Det gällde en
afskedsuppvaktning för nationens afhållne inspektor,
förutvarande professorn J. A. Ekman, hvilken som
utnämnd biskop i Västerås stod i begrepp att lämna
universitetet. Stark och klar ljöd sången under
trädens kronor och då den förklingat talade nationens
kurator varma ord. Han talade om den förlust
ungdomen gjorde af en af sina varmaste vänner, han
talade om den gedigna lärdom, den outtröttliga flit,
som kännetecknade den man, som nu drog bort.
Han talade äfven om hans fina, nobla
personlighet, älskvärd och försynt som få, flärdfri och enkel,
men dock genom just dessa sina egenskaper vinnande
alla, med hvilka han kom i beröring.
Den man, som karaktäriserades så, drager nu
åter in i lärdomsstaden vid Fyris, men denna gång
som Svea rikes ärkebiskop. Den 29 juni 1900
utnämndes nämligen biskop Johan August
Ekman till denna höga post efter den bortgångne
kyrkofursten Anton Niklas Sundberg. Med denne
sin företrädare har den nye ärkebiskopen helt visst
olika kynne. Men hvad han vann genom sin
storslagna, härskarvulna personlighet allmän vördnad
och aktning, det skall förvisso ock hans
efterträdare genom sitt blida, stilla och dock karaktärsfasta
framträdande förvärfva.
Då ärkebiskop Ekman nu i dagarna flyttat till
Uppsala, har HVAR 8 DAG, som redan länge velat
återgifva ärkebiskopens drag å tidskriftens första
sida och afvaktat ett lämpligt tillfälle härför, i förra
veckan sändt en fotograf till Uppsala, och hade
ärkebiskopen den stora vänligheten att omedelbart
ställa sig framför kameran.
JOHAN AUGUST EKMAN föddes i Hjälstads
socken af Skaraborgs län den 26 nov. 1845. Han är
utgången ur folkets led. Föräldrarna voro nämligen
husaren i Lifregementets husarkår Olof Ekman och
hans hustru Maria Johansdotter. Ärkebiskopens fader,
en kärnkarl af den gamla stammen, lefver ännu och
fick som bekant, då Västgöta-banan invigdes, af
konungen personligen emottaga lyckönskningar till
sonens upphöjelse, »den han», som konungen vid
tillfället yttrade, »skapat sig själf genom sin framstående
duglighet». Ekman genomgick 185660 Mariestads
lägre allmänna läroverk och 186065 Skara högre
allmänna läroverk. Han aflade sistnämnda år
mogenhetsexamen därstädes samt 1869 teol. fil. examen i
Uppsala. Följande år aflade han dimissionsexamen
och blef 1876 teol. kand. 1877 och 1888 disputerade
han inför teologiska fakulteten.
Ekman var 187072 lärare vid Uppsala privata
elementarläroverk och blef 1872 kateket i Maria
Magdalena församling i Stockholm, hvarifrån han snart
i samma egenskap förflyttades till Katarina
församling. Han entledigades på begäran från denna
befattning 1874.
Den ständigt verksamme mannen har vidare
tjänstgjort som t. f. lektor vid seminarium för
bildande af lärarinnor en del af år 1872 samt läsåret
1873. Han prästvigdes i Skara sistnämnda år och
aflade 1879 pastoralexamen i Uppsala samt blef först
t. f., men några månader senare ordinarie
regementspastor vid Upplands regemente, hvilket han fortfor
att vara till midten af år 1887.
Ekman, som 1884 tjänstgjorde som v.
komminister i Västra Ryd och Näs i ett par månaders tid.
erhöll s. å. vid kyrkoherdeval i Fellingsbro de flesta
rösterna. Dess förinnan hade han 188085
undervisat i kristendomskunskap vid högre
elementarläroverket för flickor i Uppsala och 1877 blifvit docent
i exegetisk teologi vid Uppsala universitet, där han
187786 biträdde vid ledningen af de till
prästbildningen hörande skriftliga homiletiska öfningarne.
Vårterminen 1880 uppehöll Ekman e. o. professuren
i exegetisk teologi och vårterminen 1881
professuren i dogmatik och moralteologi samt
höstterminen 1881 och vårterminen 1882 e. o. professuren i
exegetisk teologi.
Han var 188187 teologiska fakultetens
stipendiat och 188287 dess notarie. Uppförd i första,
rummet på förslag till e. o. professuren i praktisk
teologi vid Uppsala universitet år 1882, uppehöll
han en del af detta år denna befattning samt
samma år assistentbefattningen inom teologiska
fakulteten. Följande året erhöll han Oscar Ekmans
premium för apologetiskt författarskap.
Den skicklige vetenskapsmannen, hvilken 188486
åter uppehöll professuren i praktisk teologi samt
höstterminen 1886 och vårterminen 1887 e. o.
professuren i exegetisk teologi, utnämndes 1887 till
professor i teologiska prenotioner och teologisk
encyklopedi. 1897 blef han förste teologie professor och
domprost i Uppsala och redan följande året biskop
i Västerås stift, hvilket han nu för alltid lämnat.
1893 erhöll Ekman teologie doktorsvärdigheten.
Ekman har i Uppsala universitets årsskrift, i
Teologisk tidskrift, Läsning för hemmet,
Bibelforskaren, Tidskrift för kristlig tro och bildning, Kyrklig
tidskrift, o. s. v., samt äfven separat publicerat
åtskilliga teologiska uppsatser, tal, m. m.
Han har gjort åtskilliga utländska resor, till
Finland, Tyskland, Frankrike, Schweiz. Sedan 1882
är Ekman gift med Hilma Ingeborg Pettersson, dotter
till bruksinspektören Lars Johan Pettersson.
Den nuvarande ärkebiskopen har städse gjort
sig känd som representant för den mera moderata
riktningen inom statskyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
