Hvar 8 dag / Årg. 3 (1901/1902) / 517 (1899-1933) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 33. Den 18 Maj 1902 - Artillerimuseum. Med anledning af dess 25-åriga tillvaro.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ARTILLERIMUSEUM.

MED ANLEDNING AF DESS 25-ÅRIGA TILLVARO.

Efter fotografier speciellt för HVAR 8 DAG.

Berlins »Zeughaus» är ju ett museum, som ingen resande i
den tyska käjsarstaden underlåter att besöka, kanske mest
för att beskåda minnena från det sista fransk-tyska kriget,
hvilket ännu står lefvande i deras hågkomst. Paris’
artillerimuseum är nog mera bortglömdt. I världastaden vid Seine
komma de konstnärliga intressena i första rummet, och man
nöjer sig i allmänhet där, hvad det
krigshistoriska beträffar, att njuta af det underbara
skådespelet af Napoleons graf.

Äfven Stockholm har sitt artillerimuseum
och ett synnerligen väl ordnadt sådant, hvilket
förvisso är värdt att taga i betraktande. Få
land ha ju i forna dagar haft sä många och
stora krig som Sverige, och det vore ju därför
underligt, om icke ett svenskt artillerimuseum
skulle vara ur många synpunkter intressant.

Det är i år jämt tjugufem år sedan vårt
artillerimuseum kom till stånd. Den 5 sept.
1877 — sedan Svea artilleriregemente erhållit
ny kasern och de lägenheter, som detta
regemente hade vid Artillerigården i Stockholm,
blifvit disponibla — anbefallde
generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet frih. C V. G:son
Leijonhufvud dåvarande löjtnanten vid Svea
artilleriregemente F. A. Spak att upprätta ett
förslag till ordnandet af en historisk
vapen- och modellsamling vid artillerigården, och
sedan detta förslag uppgjorts och de därför
afsedda lokalerna i tyghuset ställts i ordning, börjades hösten
1878 själfva ordnandet af artillerimuseum.

Majoren, tygmästaren Spak har allt sedan museets
tillkomst varit dess föreståndare. Men han lämnar nu efter
tjugufem år sitt verk — ty man kan tryggt säga, ait det är major
Spak, som skapat artillerimuseum — i andra händer, i det att
kapten P. von Felitzen sedan den 1 maj förestår museet. Vi
lämna här en bild af artillerimuseums intelligente och
grundligt bildade skapare.

MAJOR Skaparen af Artillerimuseum.

Artillerimuseum är, som bekant, beläget i stora tyghuset,
Riddaregatan 13. Samlingarne äro indelade i 13 olika grupper,
nämligtn: fält- och fästningspjeser; modeller till
artillerimateriel; artilleriammunition; modeller till vid svenska
styckebruk gjutna kanoner m. m.; instrument, laddetyg
och öfriga utredningspersedlar för artilleriet;
rid-, anspanns- och stallpersedlar;
beklädnads- och personella utredningspersedlar;
regementstroféer (fanor, standar och
krigsmusikinstrument); skjuthandvapen; blanka vapen;
eldhandvapens ammunition; diverse föremål af
historiskt intresse, porträtt, mynt, medaljer,
ordnar, sigillstampar, m. m. Samlingarna utgöra
nu öfver 4.500 nummer.

Ofvanstående uppräkning kan ju synas
torr — liksom uppräkningar i allmänhet
men artillerimuseum är likafullt en plats, där
man icke behöfver befara att ha tråkigt.
Museet är nämligen så pittoreskt och trefligt
anordnadt, att det kan slå an äfven på den, som
endast med lekmannens ögon, beskådar det
hela och som för öfrigt är sä förhärdad, att
de stora minnena icke göra vidare intryck på
honom. Ty det finnes ju äfven sådant folk!
Turkiska tältet t. ex., hvilket utgör en en del
af det från konung August af Polen eröfrade
bytet i slaget vid Klissow 1702 och hvilket som en gåfva af
Oscar II införlifvades med museet 1899, måste nödvändigt
intressera en och hvar. Här i närheten påträffas för öfrigt en
kolossalstaty af Karl XII, utförd i marmor af Byström.

TURKISKA TÄLTET, INNEHÅLLANDE KARL XII-MINNEN. Framför tältet stå en ryttare och en infanterist (grenadier) från Karl XI’s och Karl XII’s tid.

Hvad som vidare kan särskildt intressera lekmannen är
de många fantroféerna och uniformerna, som till stor del
utgöra beklädnad åt »panoptikongubbar», ett utmärkt sätt att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>