Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 35. Den 1 Juni 1902 - Generalmajoren E. F. von der Lancken. + - Pontus Vikners Barndomshem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Västpreussen och erhöll stora gods på pommerska fastlandet
och i Schlesien. I Mecklenburg skall ätten ha
inkommit så tidigt, att somliga anse den vara en
infödd mecklenburgssläkt. Ätten har fortfarande
stora gods och besittningar i Pommern och på Rügen
och är synnerligen talrik i Tyskland.
En medlem af ätten inkom till Sverige under
Albrechts af Mecklenburg dagar och var slottsherre
på Rumlaborg. I svenska handlingar från 1450-talet
påträffas emellanåt namnet von der Lancken. Före
1700-talets midt börjar namnet åter visa sig i
rullorna, och från 1785, då Carl Ehrenfried von der
Lancken fick anställning vid Norra skånska
husarregementet, kan ätten anses bosatt i Sverige. Denne
Carl Ehrenfried deltog i 1788–90 års krig. Han
blef ägare af Vankifva, Vålsjö och Thorsjö i Skåne
och Hok i Småland samt svensk kammarherre,
öfverstelöjtnant och kommendant i Ystad. Han afled
1837, efterlämnande sonen, öfverstelöjtnanten Gustaf
Ferdinand von der Lancken, som fortplantade ätten
i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>